HIV/AIDS.
Aids är ett samlingsnamn för en rad olika infektioner som är tecken på att kroppens immunförsvar har brutits ned. Med tiden kan man drabbas av svårbehandlade infektioner, skador på nervsystemet och speciella former av cancer. För de hiv-smittade som insjuknat i AIDS är utgången dödlig.
Smittvägar:
HIV kan överföras med smittat blod, sperma och slidsekret på följande sätt:
Vid oskyddade samlag.
Genom att dela orena sprutor.
Genom blodtransfusioner och blodpreparat ( I Sverige testas numera allt blod).
Från mor till barn i samband med graviditet, förlossning eller amning.
De flesta som blivit smittade med hiv har blivit det genom oskyddade samlag.
Oskyddade anala samlag utgör stor risk för smitta, eftersom ändtarmen har hög uppsugningsförmåga och är rik på blodkärl som lätt brister. Risken vid vaginala samlag blir större om man har andra sexuellt överförbara infektioner. Om man undviker att få sperma eller slidsekret i munnen, är risken vid orala samlag liten. Det finns ingen som har fått HIV genom kyssar.
Symptom.
Symptomen på HIV-smitta kan dröja och varierar från person till person. Ibland kan man få halsont, feber, hudutslag och svullna lymfkörtlar ett par veckor efter smittotillfället. Dessa symtom går över på någon vecka. Man kan också bära på viruset i flera år utan att må fysiskt dåligt eller ens märka något.
Provtagning.
Vill man ta reda på om man är smittad, kan man lämna ett blodprov. Blodprovet tas i armvecket och testet visar om man har antikroppar mot HIV. När man blivit smittad tar det tid för kroppen att utveckla antikropparna. Därför bör man vänta ca 12 veckor för att vara säker på att testet visar rätt.
Behandling.
Modern behandling har god effekt på HIV infektionen. Immunförsvaret förbättras i allmänhet av behandlingen, men HIV- infektionen läker inte ut.
