Av Ingrid Höwing
I skönlitteraturen från Södermanland möter vi episoder med anknytning till måltider. I 'Det går an' av C J L Almqvist lämnar Sara Videbäck och sergeanten båten Yngve Frey för att på ett värdshus i Strängnäs intaga en måltid bestående av stekta morkullor, färsk lax, hallon med grädde och ett par glas körsbärsvin.
Trosa stadshotells berömda matsal har frekventerats av en mängd sörmländska författare och den har också sin plats i litteraturen. I serien om Hedebyborna av Sven Delblanc finner vi ofta Sill-Selim, Müntzing och Lundewall festandes på Trosa stadshotells utmärkta punsch. I Albert Engströms Strix förekommer hotellets restaurang i en historia, där en resande väcks av pigan som drar lakanet ur sängen och säger: "Herrn får lov att gå upp nu, för det är en herre där nere som ska ha frukost och jag behöver bordduken".
I 'Häxringarna' av Kerstin Ekman driver mamsell Winlöf Järnvägsrestauranten i Katrineholm där hon serverar de läckraste rätter. "Hon hade ställt gösen i ugnen, beströdd med skorpsmulor och begjuten med smör och hon spädde vid sidan om den med grädde och lät köksan bryna knubbiga champinjoner att omgärda den med…" Det serverades därtill kalkon i gelé, sallader och grönrätt. Ute på köksverandan satt en piga och drog glacemaskinen så att det knastrade av salt och is på golvet.
Bergström, Anna-Lena
Sörmländska matminnen : recept och minnen från 1900-talet / Anna-
Lena Bergström och Ingegerd Wachtmeister. - Nyköping : Sörmlands
museum, 1998. - 144 s. : ill. ISBN 9187794225
Äo: Matlagning ; Kokkonst ; Recept ; Mathistoria ; Mat ; Södermanland
Detta är en sammanställning av matrecept och minnen, en 1900-talets mathistoria berättad av sörmlänningar. Här finns både ärvda familjerecept och nyare recept. Recepten är kommenterade av de personer som lämnat dem. Boken är rikt illustrerad i färg.
Bergström Pocock, Anna-Lena
Om potatispudding i Södermanland
ur Bernts bok, red.: Kerstin Pettersson
Strängnäs 1995
s. 146 - 149
Franzon, Folke
Grevinnornas kokbok / urval och bearbetning: Folke Franzon och
Astrid Larsson. - Katrineholm : Östra Vingåkers hembygdsförening,
1998. - 64 s : ill.
ISBN 9163074516
Äo: Matlagning ; Kokkonst ; Recept ; Mathistoria ; Huskurer ; Claes-
torp ; Personhistoria
Detta är recept, huskurer och goda råd i hushållet samlade sedan 1700-talet av sex olika grevinnor Lewenhaupt på Claestorp.
Gamla maträtter ; traditionella maträtter från Björkvik med omnejd.
Studieförbundet Vuxenskolan 1992
Stencil, 12 s.
Gamla maträtter från Björkvik och Glindran
Studieförbundet Vuxenskolan 1992
Stencil, 24 s.
God jul på Julita : gammaldags julstämning och julmat på en herrgård
i Sörmland. - Stockholm : Tidningen Land, 1988. - 44 s. : ill.
Bilaga till Land 1988: 47
Äo: Julita ; Katrineholm ; Julfirande ; Södermanland ; Julmat
Granström, Cecilia
Från abborre till lammfiol : en matresa på Ornö / av Karin Lindeberg
& Cecilia Granström. - Ornö : Ornö sockenstuga, 1996. - 32 s. : ill.
(Bygdemuseet Ornö sockenstugas skriftserie nr 7)
ISBN 9197168963
Äo: Matlagning ; Kokkonst ; Recept ; Haninge ; Södermanland
Herrgårdsjul : eller en gourmetresa i Sörmland / Idé och
produktion: Staffan Heilborn ; Foto: Göran Lindkvist. -
Eskilstuna ;
Reklamhuset, 1998. - 23 s. : ill.
Äo: Matlagning ; Julmat ; Södermanland ; Herrgårdsjul
Jacobsson, Oskar
Svenska landskapsrätter
Stockholm ; 1975
Södermanland, s.98 - 103
Kjellin, Ulf
Fina fiskar från Trosa : en skrift om vad som landas, bereds,
tillagas och avnjuts i världens ände / [idé, text: Ulf Kjellin]. -
Trosa : Trosa tryckeri. - 66 s. : ill.
Äo: Matlagning ; Livsmedel ; Trosa ; Södermanland
Liten receptsamling till Julseder i norra Sörmland. - Eskilstuna :
Skrivarverkstaden, 1988?. - 16 s. : ill.
ISBN 91-87954-00-2
Äo: Matlagning ; Julmat ; Södermanland
Ohrlander, Gunnar
Sjökrogar och krögarrecept : en resa genom Stockholms skärgård med
många recept för kabyssen / Gunnar Ohrlander. - [Ny uppl.]. -
Höganäs : Bra böcker, 2001. - 192 s. : ill.
ISBN 91-7133-781-4
Äo: Geografi ; Stockholms län ; Svealand ; Sverige ; Livsmedel ; Matlagning
Om nors och dess tillagning / [ansvarig utgivare Marianne Berg ...].
- Torshälla : 1988. - 20 s. : ill.
Äo: Fiskrätter ; Skaldjursrätter ; Livsmedel ; Matlagning ; Torshälla ; Eskilstuna Södermanland
Politikernas soppa / red.: Lisa Husin. - Eskilstuna : Lisa Husin,
2000. - 45 bl. : ill.
Äo: Matlagning ; Kokkonst ; Recept ; Mathistoria ; Mat ; Eskilstuna
Soppa har vi ätit sedan urminnes tider. Här finns recept på enkla och billiga soppor eller påkostade och festliga. Det är både traditionellt svenska soppor och soppor från andra länder. Eskilstunas politiker har lämnat sitt bästa sopprecept - ju fler kockar desto bättre soppa.
Sörmländska mattraditioner : recept / framtagna av deltagarna genom
cirkelstudier i Studieförbundet Vuxenskolan. - Eskilstuna : SDV,
<1995?> - 12 s. :ill.
Äo: Matlagning ; Nationalrätter ; Landskapsrätter ; Livsmedel ; Södermanland
Tham, Ulla, 1937-
Den nya landskapsmaten / Ulla Tham ; foto av Bengt Weilert. -
Stockholm : Tid, cop. 1992. - 160 s. : ill.
ISBN 91-550-3682-1
Äo: Livsmedel ; Matlagning
Sid. 60 - 63
Årskrönika / Hölö Mörkö hembygdsförening 2001:
"Från Gustaf V:s kök på Tullgarns slott", s. 24
ISSN 1101-7228
Äo: Geografi ; Lokalhistoria ; Hölö ; Mörkö ; Lida ; Valåker ; Tullgarn
Baktankar / Saltå Kvarn. - Järna : Saltå Kvarn, 1997. - 23 s. : ill.
Lok. äo: Matlagning ; Kokkonst ; Recept ; Mathistoria ; Mat ; Bröd ; Bakning ;
Södermanland
Bergström, Eva, 1939-
Södertäljekringlor : en historia om kringlor, kvinnor,
kommunikationer, kunder och kommers / Eva Bergström. - Södertälje :
Torekällbergets museum, 1992. - 63 s. : ill.
ISBN 91-87842-02-5
Äo: Arbetsliv ; Etnografi ; Etnologi ; Folklivsforskning ; Kulturantropologi ; Näringsliv ; Socialantropologi ; Sverige ; Geografi ; Svealand ; Södermanland ; Södermanlands län
Nordin-Grip, Imber
Täljekringlor
Sörmlandsbygden 1944, s. 49 - 68
Ahlander, Anna
Julen på Mörkö prästgård på 1860-70-talen : julberättelse av Anna
Ahlander. - Järna : Hölö-Mörkö hembygdsförening, 2001. - 18 s. : ill.
Äo: Julita ; Katrineholm ; Julfirande ; Julmat ; Södermanland
Ek-Nilsson, Katarina
Vattgröt och klimp : om matvanor i Södermanland under 1800- och
1900-talen / Katarina Ek-Nilsson. - Nyköping, 1974. - 57 s. : ill. -
(Sörmländska handlingar ; 31)
Äo: Etnografi ; Socialantropologi ; Etnologi ; Folklivsforskning ;
Kosthåll ; Matkultur ; Matvanor ; Kulturantropologi ; Södermanland ;
Sverige ; Matlagning ; Nationalrätter; Landskapsrätter ; Livsmedel
Ericsson, Gustaf, 1820-1904
Folklivet i Åkers och Rekarne härader / av Gustaf Ericsson ; utgiven
av Magdalena Hellquist = Everyday life in the districts of Åker and
Rekarne / by Gustaf Ericsson ; edited by Magdalena Hellquist. 2,
Livet i helg och söcken. - Uppsala : Dialekt- o. folkminnesarkivet,
1990. - 213 s. : ill. - (Skrifter / utgivna genom Dialekt- och
folkminnesarkivet i Uppsala, ISSN 0348-4483) - (Ser. B ; 18:2)
ISBN 91-85540-51-X
Äo: Södermanland ; Södermanlands län ; Etnografi ; Socialantropologi ;
Etnologi ; Folklivsforskning ; Sverige ; Svealand ; Kulturantropologi
Mat: s. 35f., 105 ff.
Fleetwood, Georg W
En bröllopsmåltid på Nyköpingshus år 1640
Sörmlandsbygden 1950, s.73 - 76
Hallman, Lars
Blacksta och Wassbro soknar 1748 och 1759 / Lars Hallman ; utgiven
av Sigurd Wallin. - Stockholm, 1917. - 186 s. : ill. - (Arkiv för
svensk konst- och kulturhistoria ; 2)
Äo: Geografi ; Flen ; Södermanland ; Södermanlands län ; Svealand ; Sverige
Lars Hallman levde 1711-1762. I kapitlet 'Om inwånarenas lynne, lefnadsart, giästebuds seder och näringssätt' får vi veta hur en bröllopsmåltid gick till vid denna tid och hur spelmännen hade ett visst stycke för varje rätt 'et för Såppan, et annat för kårfwen, än et annat för steken o. s. w.'
Hellberg, Knut
Eskilstuna, en svensk märkesstad, 1919-
Del 2, s. 61-65
Kosthåll och matvanor i Eskilstuna under 1600- och 1700-talen.
Julseder i norra Sörmland / Skrivarverkstaden Eskilstuna. -
Eskilstuna : Stadsarkivet Eskilstuna, 1988. - 137 s. : ill.
ISBN 91-970031-7-4
Äo: Julseder ; Högtider ; Fester ; Folktro ; Folkseder ; Etnografi ;
Karlsson, Hans
Mattraditioner på 1930-talet
Julita hembygdsförenings årsskrift 1998, s. 8 - 11
Nordin-Grip, Imber
Mellösa i Sörmland : folkminnen / av Imber Nordin-Grip ; utgiven av
Maj Eriksson. - Flenmo : [s.n.], 1964. - 435 s. : ill.
Äo: Geografi ; Södermanland ; Södermanlands län ; Svealand ; Sverige ;
Etnografi ; Socialantropologi ; Etnologi ; Folklivsforskning ;
Kulturantropologi
Avsnittet 'Mat och matordning' s. 189 - 200.
Sjöström, Barbro
Kalaskokerskan Anna Ewerdahl
Sörmlandsbygden 1900, s. 149 - 154
Så levde vi då / [utgiven av] Sällskapet S:t Eskil. - Eskilstuna :
Sällsk., 1976. - [20] bl. : ill.
Äo: Södermanland ; Södermanlands län ; Etnografi ; Socialantropologi ;
Etnologi ; Folklivsforskning ; Sverige ; Svealand ; Kulturantropologi
Svärdström, Svante
En Julitasommar
Fataburen 1942, s. 7 - 33
Här omtalas matåtgången vid födelsedagsfest för Julitas ägare Arthur Bäckström med bl. a. 1 ko, 2 kalvar, 2 får, 50 höns, 100 kg smör, 60 kg ost och 100 flaskor vin.
Widebeck, Enewald 1752-1836
Hushålds Hjelpreda
Kopia. - 35 s. - 1790-tal
En bok med anteckningar gjorda av prosten i Jäder på 1790-talet. Denne man ansågs vara mycket 'huhållsaktig'. Här finns noggranna anteckningar med matsedlar dag för dag. Kapitlen har rubriker som 'Matordning för egit Bord om Hösten' eller 'Sommarmatordning för Tjenstefolket'. Matsedel för dop, barnsöl, bröllop och julhelg finns också, liksom beskrivning av hur man brygger öl och gör korv, blodpalt och annan mat vid slakten.
Vingåkersboken / utg. av Vingåkers hembygdsförening. D. 2. -
Vingåker : Föreningen, 1955. - 432 s. : ill. 2 vol.
Äo: Geografi ; Västra Vingåker ; Södermanland ; Södermanlands län ; Svealand
Sid. 267 - 279 om fester och middagar på Sävstaholm.
Andersson, Nils
Mötas vid maten : om sådant som händer kring maten i barnomsorgen /
Nils Andersson ; [illustrationer: Emma Hamberg]. - 1. uppl. -
Stockholm : A&W, 1991. - 99 s. : ill.
ISBN 91-21-11498-6
Äo: Pedagogisk metodik ; Pedagogik ; Undervisning ; Förskolan ; Mat ; Livsmedel ; Drycker
Björkman, Karin
Kryddat med glädje - tema: matlust
Artikel i tidskriften Förskolan 1999, h. 3 s. 29 - 31
Intervju med förskollärare Birgitta Nygren om matlagningen på Brunnens förskola i Södertälje.
Gommens glädje / Sällskapet Arioso. - Katrineholm : Sällskapet
Arioso, 1991. - 36 s.
Äo: Mat ; Södermanland
Eskilstuna bryggeri 1876 - 1926. - [Eskilstuna] : Eskilstuna Bryggeri, 1926, -
35 s. : ill.
Äo: Bryggerier ; Eskilstuna ; Södermanland
Grady, Jan-Olof
Svagdricka från Julita Bryggeri
Sörmlandsbygden 1995, s. 99 - 112
Nilsson, Anton
Sörmlands lokalsorter av äpplen och päron.
Sörmlandsbygden 1983, s.23 - 40
Några ord om tillkomsten av Eskilstuna-Bryggeriets tillverkningar av malt- och läskedrycker, samt några råd för deras behandling och servering. - Eskilstuna : Bryggeriet, 1937. - 25 s. : ill.
Äo: Drycker ; Bryggerinäring ; Brygghus ; Öltillverkning ; Byggnader ;
Eskilstuna ; Södermanland
Libert, Bo
Rabarber : en småskrift från Nordiska Genbanken för jordbruks- och
trädgårdsväxter / Bo Libert. - Stockholm : Nordiska museet, 1988. - 13 s. : ill.
ISBN 91-7108-287-5
Äo: Trädgårdsskötsel ; Köksväxtodling ; Genbank ; Julita ; Södermanland
Sörmländsk smak på skotsk whisky
Artikel i tidskriften Vi 1997, h. 37/ 38 s. 30, 32
Kornodling på Rossviks säteri i Hållsta.
Södermanlands läns hushållningssällskaps handlingar 1866 - 1952.
Nyköping
Lantbruk ; Jordbruk ; Södermanland ;
Föregångaren till ovanstående skrift heter Nyköpings läns hushållningssällskaps handlingar och finns 1848 - 1866.
Denna skrift ger uppgifter om produktion av matvaror som mjölk, smör, ost, kött, ägg, om fiske, om odling av frukt och bär etc.
Zachrisson, Sune
Humle - läkeört, krydda och konserveringsmedel / Sune Zachrisson. -
Vingåker : KulturKompetens, 1994. - 12 s. : ill.
Särtryck ur: Sörmlandsbygden 1994, s. 149 - 161
Bergengren, Kerstin
Gästgiverier och skjutshåll i Öster och Väster Rekarne härader
Eskilstuna Museers årsbok 1993 / 94, s. 45 - 67
Castegren, Erik
Vägar och krogar i Botkyrka under äldre tider
Täljebygden 1948, s. 54 - 58
Collmar, Magnus
Botkyrka prästgårds gästningsbesvär
Täljebygden 1952, s. 19 - 25
Gästningen gjorde gamla tiders prästgårdar till välbesökta värdshus. Här framgår hur hårt det var för prästen, att måsta förse kronans folk med mat och dryck, när det inte fanns något gästgiveri efter den väg de färdades på. Man får veta vad de åt och hur mycket det kostade. Karl den nionde rastade vid Botkyrka prästgård på väg till Nyköping och det var inte lite som då gick åt av kött, bröd, smör och öl. Privatpersoner betalade för sig, värre var det med kronans folk.
Collmar, Magnus
Vid allsomstörste allmänne väg. Ett bidrag till de sörmländska gästgivarprästernas historia.
Sörmlandsbygden 1949, s.33 - 42
Eriksson, Tommy
Hästskjuts- och Diligenstrafik : Äventyr, organisation och lag genom
650 år / Tommy Eriksson. - Nyköping : Landstingsarkivet, 1996. - 366
s. : ill. - (Skriftserie / Landstinget Sörmland, ISSN 0284-3862 ; 14)
ISBN 91-87500-14-0
Äo: Kommunikationer ; Skjutsväsende ; Diligenser ; Hästskjutsar ;
Gästgiverier ; Skjutsstationer ; Malmköping ; Hjert ; Tector ; Postväsen ;
Fjaestad, Ulla
Pilkrog - Gästgiveri och skjutsstation.
Eskilstuna Museers årsbok 1993/ 94, s.67 - 73
Hjelmberg, Hilding
Stensjö gästgiveri, tingsplats, handelsplats.
Efter utkast av Hilding Hjelmberg sammanställt av Carl-Edvard Sturkell.
Katrineholms hembygdsförenings årsskrift 1988, s. 6 - 18
Nilsson, Hans, 1920-
Strosa i Trosa / Hans Nilsson ; med teckningar av Claes Folcker. -
Stockholm : Liber, 1982. - 192 s. : ill.
ISBN 91-38-90099-8
Äo: Geografi ; Södermanland ; Södermanlands län ; Svealand ; Sverige
Om Trosa stadshotell på s. 66-71
Några litterära TROSArtiklar : en antologi / [utgiven av] Hans
Nilsson. - Nyköping, 1975. - 199 s. : ill.
Ämnesord: Geografi ; Södermanland ; Södermanlands län ; Svealand ; Sverige ;
Svensk litteraturhistoria ; Nya tiden ; Litteraturhistoria ;
Trosa stadshotells restaurang skildras på flera ställen i boken, t. ex. : s. 62, 81, 83, 102, 154, 157, 189 ff.
Schnell, Ivar
Genom Södermanland i kalesch eller gästgivartrilla / Ivar Schnell ;
[utgiven av] Södermanlands Hembygdsföbund. - Nyköping, 1937. - 77 s.
: ill. - (Sörmländska handlingar ; 4)
Äo: Geografi ; Södermanland ; Svealand ; Sverige ; Reseskildringar
Resenärer, svenska och utländska, beskriver vad de upplever på sin resa genom Sörmland. De olika gästgivargårdarnas kvaliteter diskuteras. Den resande bjuds bröd i form av runda hårda kakor uppsatta på stänger i taket, kakor som endast svenska tänder kan tugga. Pilkrog bjuder på olekja = filbunke. Örsta är det värsta svinhål man kan tänka sig, de har inte ens någon mjölk till ölosten.
Schnell, Ivar
Oxelö krog - Oxelösunds bygdegård
Sörmlandsbygden 1943, s.133 - 140
Trosa stadshotell. - Trosa, 1997. - 36 s. : ill.
Äo: Hotell ; Byggnader ; Trosa ; Södermanland
Waldén, Bertil
Hembygdsmuseet å Djurgården : vägledning för besökande / av Bertil
Waldén. - Eskilstuna : Eskilstuna stads museer, 1924. - 72 s. : ill.
(Eskilstuna stads museer)
Äo: Museer ; Sverige
Här finns ett avsnitt om Pilkrogs värdshus på sid. 69 - 72.
På Eskilstuna bibliotek finns en boksamling, Tynnelsösamlingen, som är en donation från Tynnelsö slott. Den omfattar ca 1000 böcker bundna i röda halvfranska band som ej lånas ut. Boksamlingen från Tynnelsö skapades av kungl. sekreteraren Johan Philip Hebbe, som levde 1806 - 1869.
Samlingen ger en utmärkt bild av ett gammalt sörmländskt herrgårdsbibliotek. De flesta banden är från början eller mitten av 1800-talet. Flera kokböcker ingår i samlingen. De som omtalas här nedan och citeras ur, upptar inte speciellt
sörmländsk mat, men var alltså typiska
för sin tid och miljö i Södermanland.
Almström, P O
Hushålls-Rådgifwaren eller samling af pålitliga Uppgifter och Rön…
Stockholm 1849
"Mjöl och bröd af lejontandsrötter:
Rötterna af lejontand (Leontadon taraxacum), äfwen kallad maskrosor, mjölktistel, sqwattram, och som wäxer allmänt öfwerallt i riket, innehåller icke obetydlig mängd stärkelse och socker, samt är derföre utmärkt tjenligt såsom nödbrödsämne, för hwilket ändamål de endast behöfwa samlas, wäl rengöras och skarpt torkas, då de wid förmalning lemna ett godt mjöl, hwaraf lika mängd som sädesmjölet kan wid bakningen anwändas."
Björklund, Gustafwa
Kokbok för Husmödrar
Stockholm 1867
"Äkta sköldpaddsoppa:
Sköldpaddan brännes med ett hett järn i ändan, hwarwid hon utsträcker sin hals, som genast afhugges: blodet tages i förwar, och den stora tarmen rengöres; köttet hugges i stycken, lägges i en kastrull och sättes på elden med tillräckligt watten samt wändes tills det blifwer warmt. Då afhälles det blodiga wattnet och friskt pågjutes ånyo. Sedan upptages köttet och lägges på linne, att wattnet får wäl afrinna. I en kastrull lägges ett stycke smör, rödlök samt sköldpadd-köttet, hwilket sättes på elden att fräsa, men wändes esomoftast, att det ej brännes. Derefter spädes det med kokt watten, hwari det får koka tills köttet blifwer mört. Då silas bouillonen derifrån uti en kastrull, der den får kallna; sedan skummas flottet af och ställes på elden i en annan kastrull, med finhackad rödlök och en tekopp hwetemjöl, samt omröres med en wisp tills det fräser, men ej brynes, ty då förlorar det sin smak. Sedan hälles sköldpadd-bouillonen derpå samt spädes med annan bouillon så, att soppan blifwer lagom
simmig. Man häller några droppar brynt socker i soppan, så att den får wacker färg, litet cayenne-peppar samt en bouteille madeira, för att gifwa soppan stark
smak; den saltas efter smak. Då soppan är färdig att anrättas, ilägges sköldpadd-köttet jemte små frikadeller (N:o 97). Till denna soppa serveras korf, som göres af blodet på följande sätt: Detta blandas med rifwet bröd, peppar, salt, timjan och ett skedblad socker; det fylles i stora tarmen och kokas särskilt, samt skäres wid begagnandet i tunna skifwor…"
Falk, Margaretha
Praktisk Kokbok för unga Husmödrar och Tjenare.
Stockholm 1863
"Att länge bibehålla fisk wid lif:
Man doppar en bit mjukt bröd uti brännwin och sticker den in uti fiskens gap."
Hollberg, Adriana
Husmanskost. En hjelpreda för sparsamma husmödrar.
Stockholm 1868
"Liten tarflig Torta:
Tre jumfrur skiradt smör, lika mycket socker och mjöl röres väl tillsammans. Fyra äggulor och några rifna bittermandlar iröras helt varsamt, samt sist
4 hvitor i skum, hvarefter smeten arbetas, tills den börjar bubbla sig, då den hälles i smorda och mjölade stekpannor och kan gräddas i ugnen af en jernspisel, men blir bäst i vanlig ugn. Denna sats ger tre bottnar. Då de äro gräddade bredes sylt mellan bottnarna."
Lindgren, Christina
Den Snälla Köksan.
Stockholm 1863
"Att bereda kaffe af utmärkt godhet:
Man tager så mycket rostadt och malet kaffe, som för gången behöfwes, tömmer det i ett kärl och gjuter derpå så mycket kallt watten, som erfordras för kokningen. Med detta watten låter man kaffet stå att draga i det betäckta kärlet under tjugofyra timmar, och kokar det först då med samma watten. Man erhåller på detta sätt icke blott en dryck af utmärkt smak, utan man behöfwer till den mindre mängd kaffe än eljest."
Lundberg, Christina
Oumbärlig hjelpreda i hushållet.
Norrköping 1852
"Om tillwerkning af Patriot-Kaffe utaf Råg och Korn:
År 1849 infördes från Brasilien ensamt till Stockholm 4, 899, 063 skålpund kaffe. Hwar och en som är mån om fäderneslandets bästa, bör derföre nitälska för tillwerkningen af inhemskt kaffe, ty wårt fattiga land har så litet att lemna utlänningen igen för alla de nödwändighets-artiklar, som salt, sill och socker,
hwilka wi taga från honom; oberäknadt den ofantligt stora införseln af utländska lyx- och öfwerflöds-saker, som ligger tungt på wår handelswåg. Det är derföre en stor lycka för wårt land, att wi af råg och korn, som äro wår jords allmännaste produkter, kunna bereda en sund och helsosam dryck, liknande till angenäm smak det kaffe, som kokas på utländska kaffebönor, men utan att som detta wara menligt för helsan."
Möller, Maria
Anwisning för Hushållet och Köket.
Stockholm 1860
Exempel på matsedel:
"Eftermiddags-begrafning:
Kaffe med saffransbröd och kringlor. - Derefter win och konfekt. - Sedan 2:e sorter glace med bröd. Derefter bischoff. - Derefter glacer, samt punsch. - Så portwin, sherry, konfekt och glace, på samma gång. Slutligen the med flera sorter bröd."
Nylander, Margaretha
Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen.
Stockholm 1853
Exempel på matsedel: "Mindre frukost:
Ost och Smör, samt 3:e sorter Bröd. Holländsk Sill eller Anjovis-låda… Omelette på Siskonkorf…Chokolad…eller Winsoppa…Stekta Kycklingar…En eller 2:ne Sallater…Glaserade Pannkakor…eller och Krokan-Bakelse…"
Den Swenske Kocken; eller Handbok i den i Swerige nu brukliga så wäl tarfliga, som i synnerhet finare Matlagningen
af Johanna L-DT
Upsala 1850
"Stekt Gris:
Sedan en liten, fet mjölkgris blifwit wäl slagtad och skållad, skrapas och twättas den wäl ren, och gnides inuti med litet ingefära, peppar och salt och lägges på ryggen i en med smör eller godt skumfett smord långpanna; ett halfstop watten slås i pannan under grisen, ett i watten doppadt papper lägges öfwer den och pannan införes i ej för het ugn och efterses som oftast att den ej brännes. Då grisen är brun på den uppwända sidan, hwilket plär dröja en half timma, uttages pannan, grisen wändes och lägges på knäna. swålen öfwerstrykes med smör eller en bit späck-fläsk, hwarefter den åter insättes och efter en stund uttages och smörjes ånyo öfwer ryggen, hwarmed fortfares tills den är wackert brun och genomstekt, då den upplägges; såsen uppwispas med en nypa mjöl, saltas och spädes med litet buljong om så behöfs, och sedan den uppkokt, silas den i såsskål."
Zetterstrand, Anna Maria
Kok- och Hushållsbok, grundad på 80-årig öfning och erfarenhet i kokkonsten och hushållningen.
Norrköping 1863
"Huru Glacedosan skall nedsättas till frysning av hvarjehanda glacer:
På en hög bytta eller så kallad vattenhink borras ett hål nära botten, hvilket förses med en trädplugg. Ren is hugges eller bultas smått sönder och lägges
2 á 3 hvarf i byttan med en slef groft salt strödt emellan hvart hvarf. Derpå ställes en ren glacedosa af tenn, försedd med tätt lock. Omkring den bäddas tätt med småhuggen is och salt hvarftals, så högt som dosan är, och öfver densamma lägges is utan salt. Efter en kort stund borttages den öfra isen, locket torkas väl med en handduk och aflyftes; dosans kant torkas äfven ifall något salt kommit derpå, och nu ditslås den glaceblandning man vill frysa. Locket påsättes och dosan surras omkring utan uppehåll ½ timma; då torkas locket och aftages, med en glace-spade (gjord af björk, 2 tum bred och med långt skaft) röres glacen loss från bräddar och botten, spaden afskrapas med en silfversked, och båda lägges på en ren tallrick. Locket sätts åter på dosan, som ånyo surras omkring; men allt som oftast torkas och aftages locket och glacen arbetas loss med spaden. Då glacen är så hård att man med skeden kan ta skivor deraf är den färdig."
