Verksamhetsplan åk 5

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

 

Verksamhetsplan 2013/2014

 

 

All kommunal verksamhet ska bedrivas i intention med vision 2020. För att konkretisera utvecklingsarbetet arbetar politiken fram en ”strategisk inriktning” vilken pekar ut mål och färdriktningen under gällande mandatperiod. Den strategiska inriktningen konkretiseras i sin tur i en årsplan som beslutas av kommunfullmäktige. I en årsplan beskrivs vad kommun­fullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunkoncernens verksamheter. Därefter planerar nämnder och bolagsstyrelser sin verksamhet och återkommer i sina verksamhetsplaner med förslag på åtaganden som ska bidra till att målen i årsplanen uppnås. Dessa åtaganden preciseras i handlingsplaner som återfinns i förvaltningens verksamhetsplan. Grundskoleområden, enheter och arbetslag har sedan i uppdrag att formulera egna verksamhetsplaner som svarar upp mot förvaltnings verksamhetsplan.

 

I följande dokument ska varje arbetslag formulera sina egna mål och åtaganden under respektive område. Skriv direkt i detta dokument. När arbetslagets verksamhetsplan är formulerad skickas en kopia på filen med e-post till skolledningen. Arbetslaget sparar filen för att ha den tillgänglig vid uppföljningsarbetet under läsåret och vid utvärderingsarbetet vid läsårsslut.

 

 

 

1.     

Ø Nämndens åtagande (1 år):

  • Under läsåret 2013/14 ska grundskolan arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en stresskultur för flickor. Målet är uppnått när färre av flickorna uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten 2013 än i 2011-års Liv och hälsa ung-enkät.

 

Ø Förvaltning/område

  • Grundskolan ska arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en stresskultur för flickor.

 

Nuläge:

I Liv och hälsa ung 2011 upplevde 32 % av flickorna i årskurs 7 stress minst en gång i veckan. Detsamma uppgav 48 % av flickorna i årskurs 8 i vår egen enkät 2012.

Forskningen pekar bl.a. på att stressen uppstår i samspelet mellan ansvar (outtalat och uttalat) och bemötande (närhet och distans). (K. Haraldsson, 2009) Den visar även på olika kraftkällor för att kunna stå emot stressen. Dessa handlar om att få insikt och ett större inflytande, men även om att få känslomässigt stöd.

 

Konkretisering:

Samverkan och delaktighet mellan elever och lärare gällande mål, förväntningar och genomförande av skolarbete. Samplanering av prov och läxor.

Kunskap om stress, planering, prioritering där forskning visar att stress uppstår när individen upplever att den inte har kontroll över och kan påverka den egna situationen.

Att veta vad som förväntas, kunna prioritera det viktigaste alternativt få stöd för det är viktiga bitar här.

Praktiska övningar i avslappning, massage, yoga på schemat.

Möjlighet till enskilda samtal (kurator)

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

• Följer upp indata och mål i Stratsys

• Ledningsdialog

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål)

 

  • Upplevd stress bland både pojkar och flickor ska minska.

 

Nuläge:

 Enkätresultatet visar att eleverna inom GSO 7 generellt inte upplever någon hög stressnivå.

 

Fröslundaskolan:

Lagersbergsskolan:

Hällby skola:

 

Mesta skola:

 

Kunskap om stress, planering, prioritering där forskning visar att stress uppstår när individen upplever att den inte har kontroll över och kan påverka den egna situationen.

Att veta vad som förväntas, kunna prioritera det viktigaste alternativt få stöd för det är viktiga bitar här.

 

Konkretisering:

Arbeta förebyggande och ge eleverna möjlighet till inflytande och delaktighet. Elevens skolarbete, läxor och prov ska fördelas jämt under arbetsveckan och över perioder.

 

Bedömning:

Elevenkät vt 2014.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi upplever att vi har ett bra klimat i klasserna, det ser vi genom våra trivselfrågor på klassråden.

 

Aktivitet/konkretisering: Vi kommer att arbeta för ett lugnt och stressfritt klimat i skolan genom att eleverna vet vilka mål som finns, vad som krävs av dem samt att eleverna känner till och är medvetna om arbetsområdena.

På klassråd samt utformning av arbetsområden är eleverna delaktiga

Bedömning: Vi tittar och ser hur klasserna mår och fungerar. Det gör vi genom utvärderingar och disskusionsfrågor. På klassråden arbetar vi med diskussionsfrågor utifrån delaktighet och inflytande.

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

 

 

 

 

2.     

Ø Nämndens åtagande:

  • Andelen elever som anser att skolarbetet är intressant ska vara minst 80 % VT 2013 och bibehållas VT 2014. Nivån avser både pojkars och flickors resultat. VT 2012 var nivån 80 %.

 

Ø Förvaltning/område

  • Elevers motivation och intresse för lärande ska öka.

 

Nuläge:

Eleverna i årskurs 2,5 och 8 har ett kommunmedelvärde på 4,03, vilket motsvarar 80,6 % när det gäller att finna skolarbetet intressant vårterminen 2012.

Fördelningen på årskurserna är följande:

Årskurs 2: 88 %

Årskurs 5: 82 %

Årskurs 8: 68 %

 

Konkretisering:

Rektor säkerställer att lärare skapar en undervisning som uppmuntrar, utmanar och utvecklar elevernas delaktighet och aktivitet. Att instruktioner och den undervisning som ges, förstås av elever, så att det betyder något och ges mening. Genom att anpassa sitt språk och sina metoder utifrån eleven skapas möjligheten för eleven att agera.

För samtliga årskurser ska kommunmedelvärde förbättras.

 

Bedömning:

Hur får skolchef syn på detta?

- Följer upp indata och mål i Stratsys vid ledningsdialoger

- Medarbetarsamtal om rektors ledarskap

- Enkät, fråga 9b och 10c i 2013 års enkät.

- SKL:s Öppna jämförelser  fråga E2 och E3

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

  • Andelen elever som finner skolarbetet intressant ska öka i jämförelse med 2013 års enkätresultat.

 

Nuläge: övre raden – flickor, nedre raden - pojkar

 

Fröslunda



Hällby



Lagersberg



Mesta

 

Konkretisering:

Pedagogerna erbjuder eleverna utmaningar, tydliga förväntningar och ger uppmuntrande och formativ återkoppling. Rektor gör besök i verksamheten och ger återkoppling till pedagogerna med syfte att coacha, uppmuntra och utmana.

 

Bedömning:

elevenkät 2014. Medarbetarsamtal och verksamhetsbesök

 

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi anser att vi har ett varierat arbetssätt, där vi använder oss av både praktiska och teoretiska arbetssätt.

 

Aktivitet/konkretisering: Genom ett varierat arbetssätt där glädjen till att vilja lära är i fokus. Målen för alla arbetsområden är tydliga samt ger eleven möjlighet att ta egna initiativ. Målen finns ständigt tillgängliga på väggen längst ner i klassrummet.

 

Bedömning: Genom de elevledda utvecklingssamtalen visar eleverna vad de gjort och vad de behöver träna mer på utifrån målen. Efter varje avslutat arbetsområde får eleverna göra en utvärdering där de dokumenterar vad de lärt sig och vad de kan bli bättre på. Om en elev behöver träna mer inom ett arbetsområde erbjuds extra tid. 

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

 

3.     

Ø Nämndens åtagande:

  • Under läsåret 2013/14 ska grundskolan arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en antipluggkultur för pojkar. Målet är uppnått när pojkars meritvärde uppvisar en förbättring från VT 2011 till VT 2014.

 

Ø Förvaltning/område:

  • Grundskolan ska arbeta för att aktivt motverka och bryta de normer som skapar en antipluggkultur för pojkar.

 

Nuläge:

Meritvärdet för pojkar, årskurs 9, i de kommunala grundskolorna var vårterminen 2011 181,4 och vårterminen 2012 187,1.

DEJA pekar på några olika faktorer som påverkar pojkars resultat. En faktor är att pojkar gärna får lyckas i skolan, men då utan att det verkar som att man pluggat. En annan är att skolan utvecklat en normalitet som problematiserar pojkars beteende istället för att synliggöra pojkars uttryck för kunnande. Barn- och utbildningsnämnden har satsat extra medel till arbete runt mångfald och värdegrund. Här ska kartläggning runt stöd till skolenheter tas fram och särskilt prioriteras.

 

Konkretisering:

Rektor ska återkommande föra diskussioner om pojkar och skolans förmåga att planera en undervisning som möter pojkar och fångar deras uttryck för kunskap.

I det systematiska uppföljningsarbetet av elevers resultat ska skillnader mellan pojkar och flickors resultat särskilt fokuseras.

 

Bedömning:

Hur får skolchef syn på detta?

• Följer upp indata och mål i Stratsys

• I ledningsdialoger

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

  • Utveckla undervisningen så att den i högre utsträckning möter pojkar och fångar deras uttryck för kunskap.

 

Nuläge (varje team lägger in):

Se betygsresultat/måluppfyllelse vt 2013.

 

Konkretisering:

Eleverna ges möjlighet till delaktighet/inflytande i planering av undervisningen (LPP). Skapa klassrumsklimat som främjar kunskap, lärande och nyfikenhet.

 

Bedömning:

Jämförelse måluppfyllelse vt 2013 med betygsresultat dec 2013 samt juni 2014, resultat NP.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi ser ej att intresset för skolan är lägre bland pojkar än flickor. Vi ser inte heller att det finns en kultur att inte studera bland vare sig pojkar eller flickor.

 

Aktivitet(-er)/konkretisering: Genom att uppmuntra och låta eleverna vara med och utforma arbetssätt och redovisningsform av LPP:er. Det gör vi genom att vi berättar om det arbetsområde ska arbeta med, eleverna får då möjlighet att påverka framför allt redovisningsformen. Vi kommer att erbjuda extra undervisning för pojkar genom en matematikklubb där pojkarna tillsammans får utforska, lösa och utmana varandra.   

 

Bedömning:

Vi gör en utvärdering av LPP:er efter avslutat arbetsområde, samt genomgång av måluppfyllelse för åk 5 2ggr/termin.

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

 

  1.  

Ø Nämndens åtagande:

·         Alla årskurs 4-6 klassrum är interaktiva senast december 2013 och alla årskurs 7-9 klasser har tillgång till interaktivt klassrum senast 31 december 2013.

 

Ø Förvaltning/område:

·         Alla årskurs 4-6 klassrum är interaktiva och alla årskurs 7-9 klasser har tillgång till interaktiva klassrum.

 

Nuläge:

Samtliga grupper 4-6 har tillgång till interaktiva klassrum.

 

Konkretisering:

Samtliga grupper i 4-6 har tillgång till interaktiva klassrum och IKT-verktyg är naturliga verktyg i undervisningen.

 

Bedömning:

Hur får skolchef syn på detta?

• Följer upp indata och mål i Stratsys

• I ledningsdialoger

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         IKT-utrustningen är ett naturligt inslag i den dagliga undervisningen utifrån tillgång.

 

Nuläge:

Samtliga klasser i årskurs 4-6 har tillgång till interaktiv projektor samt minst 4 datorer. För F-3 finns en planerad satsning under läsåret 2013/14.

 

Konkretisering:

PIM-utbildning pågår, uppstart av LearnIT 24 sker under läsåret.

 

Bedömning:

Uppföljning vid med medarbetarsamtal samt vid klassrumsbesök. IKT-användandet ska synliggöras i planering/LPP.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi arbetar kontinuerligt med it, det genomsyrar alla ämnen i åk 5. Vi använder oss en del av mail i kommunikation med eleverna.  

 

Aktivitet(-er)/konkretisering:

Vi arbetar kontinuerligt med it, det genomsyrar alla ämnen i åk 5. Vi kommer att använda oss mer av mail och flippat klassrum i kommunikation med eleverna.

Bedömning:

Får vi ett hållbart resultat av vår it-strategi?

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

5.     

Ø Nämndens åtagande

·         Elevers kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen VT 2014. Andelen flickor och pojkar som når minst betyget E skall öka i alla skolenheter i den kommunala grundskolan. Meritvärdet för pojkar och flickor ska öka på varje skolenhet (BUN).

 

Ø Förvaltning/område

·         Elevers kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen.

 

Nuläge:

Resultatet för andelen elever som nått betyget E ht-2012 är följande:

Årskurs 6: 72,5% som har nått betygen i 8 ämnen. (Elever som inte läst ämnen eller har anpassad studiegång är inte inräknade.)

Årskurs 7: 22,6%

Årskurs 8: 27,6%

Årskurs 9: 74,2%

 

Resultatet i meritvärde ht-2012 är följande:

Årskurs 6, flickor: 177

Årskurs 6, pojkar: 161,8

Årskurs 7, flickor: 161

Årskurs 7, pojkar: 136,5

Årskurs 8, flickor: 160,6

Årskurs 8, pojkar: 138

Årskurs 9, flickor: 186

Årskurs 9, pojkar: 168,8

 

En Språkutvecklingsplan finns sedan höstterminen 2012.

En kartläggning på Skolbiblioteken är gjord vårterminen 2013 av Monika Syrén. En sammanställning och förslag till handlingsplan inklusive åtgärder finns.

 

Konkretisering:

Rektor ska i LVP beskriva mål och metoder för att synliggöra kopplingen mellan mål - bedömning - innehåll i planering, undervisning och återkoppling.

En undervisning i enlighet med Språkutvecklingsplanen.

Lärare granskar sin undervisning och utvecklar den så att den möter elevers unika behov och för elever till målen.

Skolbibliotek som ett nav för lärande.

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

• Följer upp indata och mål i Stratsys

• I ledningsdialoger

• Modellen för lärande och undervisning används, se Cirkelmodellen i Språkutvecklingsplanen s. 3.

• Varje skolenhet redovisar resultat, analys, slutsats i årskurs 6-9

• Rektor ska följa upp hur lärare och elever använder skolbiblioteket.

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Arbetslaget ansvar för att varje elev utvecklas maximalt.

 

Nuläge:

Se måluppfyllelse/betygsresultat vt 2013 (åk 5-åk 6)

 

Konkretisering:

IUP är ett levande dokument med tydlig elevmedverkan. Undervisningen förändras och anpassas kontinuerligt så att det är elevernas behov som står i fokus och eleverna har möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. Mentor har det samlade ansvaret för enskild elev.

 

Bedömning:

Regelbunden uppföljning i EHT för att säkerställa att relevanta åtgärder finns insatta på de elever som riskerar att inte nå målen. Systematisk uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen fyra gånger per läsår.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge (läggs in av varje team): 47% av alla elever i åk 5 når alla målen.

 

Aktivitet(-er)/konkretisering: Vi kommer att lägga fokus på framförallt engelska och svenska som andra språk där vi har sett att det är dem ämnen där flest elever inte når målen.

 

Bedömning: Utvärdering mitten av ht -13 och vt -14.

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

6.     

Ø Nämndens åtagande

·         Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. Fr o m läsåret 2012/13 ska central rapportering av frånvaro från samtliga grundskolor ske kvartalsvis och senast halvårsskiftet 2013 ska ett digitaliserat system införas som stöd för detta (BUN, TSN).

 

Ø Förvaltning/område

·         Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska.

 

Nuläge:

Rutiner för skolpliktsbevakning införs maj 2013. Det innebär att varje enhet måste ha rutiner för rapportering till förvaltning.

 

Konkretisering:

Rektor ska ha rutin för att säkerställa följande:

-elevgrupper i Extens är aktuella vid varje enskilt tillfälle

-lärare kvitterar sina lektioner

-frånvaron förs digitalt varje dag

-föräldrar informeras om barns frånvaro samma dag, i enlighet med skollagen

-uppföljning av frånvarotal varje kvartal (aug, okt, jan, april)

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

• Rektor redovisar rutiner för digital frånvarohantering på enheten, läggs som bilaga i Stratsys.

• Redovisning i ledningsdialog 3

 

Avstämningsdatum:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Den ogiltiga frånvaron ska upphöra.

 

Nuläge:

Jämför med ogiltig frånvaro i arbetslaget maj 2013. Frånvarohanteringen digitaliseras i åk 6 from  ht 2013.

 

Konkretisering:

Handlingsplanen ”vid elevs frånvaro” har tydliga steg för hur vi följer upp och åtgärdar frånvaro. Varje arbetslag har en person utsedd som ansvarar för att sammanställa frånvaron och rapportera till EHT.

 

Bedömning:

Månadsvis uppföljning i EHT.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge:

Handlingsplanen ”vid elevs frånvaro” har tydliga steg för hur vi följer upp och åtgärdar frånvaro. Varje arbetslag har en person utsedd som ansvarar för att sammanställa frånvaron och rapportera till EHT.

 

Aktivitet(-er)/konkretisering:

Arbetslaget följer handlignsplanen ”Vid elevs frånvaro.”

 

Bedömning:

Månadsvis uppföljning.

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

Slutsats:

 

 

 

 

 

 

7.    Gäller F-klass, åk 1 samt fritids för F-1

Ø Nämndens åtagande:

·         Alla elever ska efter VT 2014 kunna läsa, skriva och räkna senast i åk 1.

 

Ø Förvaltning/område:

·         Alla elever ska efter VT 2014 kunna läsa, skriva och räkna senast i åk 1.

 

Nuläge:

En Språkutvecklingsplan finns. Det övergripande målet är att åstadkomma en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för alla elever/barn oavsett bakgrund.

Matematik är ett verktyg för att definiera/beskriva fenomen i vardagen.

I åtagandet fokuseras aspekten räkna. Denna kopplas till taluppfattning och tals användning. Viktigt att poängtera att vi inte får tappa övriga områden från läroplanen inom ämnet matematik.

 

Konkretisering:

Rektor säkerställer att varje pedagog förstår intentionerna i Språkutvecklingsplanen och tillämpar dessa i den dagliga verksamheten.

Rektor skapar strategi för insamling på åtagandet utifrån valt verktyg, inklusive analys av resultaten och konkreta förbättringsåtgärder utifrån detta.

Läsa: Eleven kan, på svenska eller sitt modersmål, läsa en bekant text om tre till fem rader och återberätta innehållet samt svara på frågor i anknytning till det lästa.

Skriva: Eleven kan, på svenska eller sitt modersmål, för hand eller med datorstöd, i text ge uttryck för något som är begripligt för andra.

Räkna: Eleven kan förstå tal, operationer med tal samt göra beräkningar i enligt med det som omfattas i test 1 i Förstå och använda tal.(McIntosh)

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

- Följer upp indata och mål i Stratsys, antal elever som rektor bedömer uppnå resultatstandard fördelat på flickor/pojkar.

Antal elever som följs genom valt uppföljningsverktyg fördelat på flickor och pojkar.

Rektors analys samt förbättringsåtgärder.

- Följs upp i ledningsdialoger

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1.

 

Nuläge:

Ingångsvärde läggs in efter avstämning i september (v.36 – senast 6/9) 2013.

 

Konkretisering:

Implementering av kommungemensam språkutvecklingsplan. Eventuell omfördelning av resurser sker utifrån resultat vid uppföljning.

 

Bedömning:

Regelbunden uppföljning i valt verktyg fyra gånger per läsår (vv. 45, 51 och 11)Vid vårterminens slut (v. 23) bedöms förmågan att läsa, skriva, räkna hos samtliga elever i årskurs 1.

 

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge:

 

Aktivitet(-er)/konkretisering:

 

Bedömning:

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

 

 

8.     

Ø Nämndens åtagande

·         Efter VT 2014 ska andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller skola för Hållbar utveckling öka till 60 % VT 2014.

 

Ø Förvaltning/område

·         Andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller skola för Hållbar utveckling ska öka till 60 %.

 

Nuläge:

Åtagande för VP 2012 var 50 %.

 

Konkretisering:

Alla GSO:n har utökat antalet skolor som arbetar med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling.

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

- Följer upp indata och mål i Stratsys

- Följs upp i ledningsdialoger

- Skola för hållbar utveckling, Skolverkets statistik

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

- Följer upp indata och mål i Stratsys, antal elever som rektor bedömer uppnå resultatstandard fördelat på flickor/pojkar.

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Samtliga skolor inom området ska erhålla/behålla Grön flagg.

 

Nuläge:

Två av fyra skolor har Grön flagg.

 

Konkretisering:

GSO 7 arbetar för att miljögrupper finns på varje skolenhet där man arbetar för att behålla eller erhålla Grön flagg.

 

Bedömning:

Sker vid läsårets slut (juni 2014).

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi har en miljögrupp på skolan och vi väntar på en handlingsplan från dem.

 

Aktivitet(-er)/konkretisering: Miljövecka v 40

 

Bedömning: Kommer vår skola få Grön flagg eller inte?

 

Utvärdering

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats:

 

 

9.     

Ø Nämndens åtagande

·         Elever i grundskolan anser sig kunna tillräckligt för att ta ställning i miljöfrågor. Mäts i årskurs 8 och resultat tas fram första gången VT 2013.

 

Ø Förvaltning/område

·         Elever i grundskolan anser sig kunna tillräckligt för att ta ställning i miljöfrågor.

 

Nuläge:

Mäts i årskurs 8 och resultatet tas fram första gången vårterminen 2013 genom vår egen enkät.

 

Konkretisering:

Fråga i vår egen elevenkät.

 

Bedömning:

Hur får skolchefen syn på detta?

- Följer upp indata och mål i Stratsys

- Följs upp i ledningsdialoger

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Elevernas upplevelse av tillräckliga kunskaper för att ta ställning i miljöfrågor ska öka.

 

Nuläge: (blå åk 2, röd åk 5)

 

Fröslunda

Hällby

Lagersberg

Mesta

 

Konkretisering:

Planen för hållbar utveckling (Grön flagg) ska genomsyra planering och undervisning i samtliga ämnen. Vi arbetar aktivt med att synliggöra för eleverna när de arbetar med miljöfrågor.

 

Bedömning:

Enkätresultat vt 2014.

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge: Vi kommer arbeta aktivt med miljöfrågor på lektioner och på klassråd.

 

Aktivitet(-er)/konkretisering: Miljöfrågan kommer vara en stående punkt på klassråden, vi tänker och belyser hållbar utveckling i allt vad vi gör.

 

Bedömning: Vi kommer att bedöma vårt miljöarbete genom utvärdering i slutet av varje termin.

 

Utvärdering:

 

Resultat:

Analys:

 

Slutsats:

 

 

10.                   

Ø Nämndens åtagande

Fritidshem ska i ökad utsträckning stimulera elevernas utveckling och lärande. Andelen elever som anger det i brukarenkäter ska öka med 5 procentenheter mellan 2012 och 2013. Att alla skolenheter ska via en självskattning göra en bedömning av samverkan mellan skola och fritids-hem där resultatet skall öka år från år.

 

Ø Förvaltning/område

·         Fritidshem ska i ökad utsträckning stimulera elevernas utveckling och lärande.

 

Nuläge:

Fritidshemmet ska stödja elevens utveckling och lärande.

Fritidshemmets roll som komplement till skolan i elevens utveckling och lärande vet vi för lite om, när det gäller elevens upplevelse.

 

Konkretisering:

Rektor ska säkerställa att det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem är tydligt och har getts en mening för skolan och fritidshemmet att det systematiskt leds och följs upp.

 

I elevenkäten för fritidshemmets årskurs 2 besvarar eleven påståendet, "Jag lär mig nya saker på mitt fritidshem som hjälper mig i skolarbetet".

 

Bedömning:

Hur får skolchef syn på detta?

• Följer upp indata och mål i Stratsys

• Enkät

• Ledningsdialog

 

Avstämning:

Terminsvis, juni och december

 

Ø Grundskoleområdets åtagande (Lokalt åtagande/mål):

·         Eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande, både i skolan och i fritidshemmet.

 

Nuläge: (Blå = skolan, röd kommunnivå)

 

Fröslunda

Hällby



Lagersberg

Mesta

 

Konkretisering:

Utveckla samarbetsformer mellan fritidshemmen och skolan kring undervisningens innehåll, utformning och struktur.

 

Bedömning:

Tabell ”utveckling och lärande” fritidshem vt 2014.

 

 

Ø Arbetslagets åtagande:

 

Nuläge:

Vi har kontinuerlig kontakt med öppna verksamheten.

Aktivitet(-er)/konkretisering: Vi kommer fortsätta att ha kontinuerlig kontakt.

 

Bedömning: I slutet vt-14 gör vi en utvärdering av hur samarbetet fungerat.

 

Utvärdering:

 

Resultat:

 

Analys:

 

Slutsats: