Lokal verksamhetsplan

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

 

Lokal verksamhetsplan BUF   

 
 Lokal verksamhetsplan BUF

2010 (Grundskoleområde 2)
  

Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2

1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Alla skolor använder BRUK för ökat elevinflytande
Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att arbetet med hållbar skolutvecklig utvidgas till att omfatta delen om reflektion och att detta knyts till delen om synen på eleven.
Systematisk reflektion måste utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Att pedagoger i stor grad planerar, arbetar och reflekterar tillsammans är en självklarhet. Att elever är delaktiga i reflektion och utvärderingar är lika självklart. Då kan vi lära av andra för att utveckla den egna praktiken. 
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat inflytande, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Ledning och pedagoger använder verktyget (BRUK) för att planera för förbättring inom området elevers inflytande, följa upp detta och för att reflektera över sin verksamhet/praktik.

Ökat elevinflytande (Grundskoleområde 2)
Ledning och pedagoger använder verktyget (BRUK) för att planera för förbättring inom området elevers inflytande, följa upp detta och för att reflektera över sin praktik. 
Varje elev har ett ökat inflytande över sitt utvecklingssamtal.
Skolorna har intressegrupper (ex miljö, kultur) där eleverna har inflytande.

 

Arbetsenhetens mål:

 

1.     Alla pedagoger är införstådda med hur BRUK-materialet fungerar samt att vi aktivt använder oss av det enl plan (se punkten BRUK).

2.     Vi utarbetar en modell för hur eleven kan utöka sitt inflytande över sitt utvecklingssamtal.

3.     Vi inför ett antal intressegrupper med utgångspunkt från och koppling till Elevrådets önskemål.

Elevledda utvecklingssamtal (Grundskoleområde 2)
Organiserande av förberedelsetid för eleverna inför utvecklingssamtalen. 
Genom att vara mer delaktig i sitt utvecklingssamtal får eleven en större möjlighet att påverka sitt lärande.

 

Arbetsenhets mål:

 

1.     De äldre eleverna ges tid i skolan att förbereda utvecklingssamtal.

2.     Eleven har alltid sin IUP tillgänglig – anpassad efter sina förutsättningar. Målen följs upp/utvärderas kontinuerligt, minst var 14:e dag. Då ökar medvetenheten hos eleven som då kan vara mer delaktig i utvecklingssamtalen.

 

BRUK (Grundskoleområde 2)
BRUK-materialet används av alla arbetslag i augusti, januari, och juni. Detta utgör underlag för planering, uppföljning och reflektion.

 

Arbetsenhetens mål:

 

1. Vi använder BRUK-materialet i augusti, januari och juni under APT-tid.

2. Goda livsvillkor, hållbar utveckling
Alla skolor ska systematiskt följa upp i vilken omfattning lärares förhållningssätt påverkas av kön och konstruerar skillnader i hur pojkar/flickor bemöts i lärandet
Betyg är resultatet av lärarens bedömning av elevens kunskap i ämnet. Flera faktorer påverkar betyget. Elevens startläge, elevens kunskapsutveckling, lärarens undervisning, elevens sätt att få visa sin kunskap, hur lärarens bedömning görs, mm.
Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla skolor ska systematiskt följa upp i vilken omfattning lärares förhållningssätt påverkas av kön och konstruerar skillnader i hur pojkar/flickor bemöts i lärandet.

Lärares förhållningssätt (pojkar/flickor) (Grundskoleområde 2)
 
Att få syn på lärares förhållningssätt.
Pojkars meritvärde ska öka.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Vår grundinställning är att vi ser till varje individ oavsett kön. Att utgå från vars och ens förutsättningar och att ge alla möjligheter att utvecklas i sin takt efter sina behov. Vi är alla olika personligheter med olika sätt att tänka som behöver bemötas olika. Vi ska uppmärksamma olikheter och lära oss om varandra utan negativa värderingar. För att få syn på vårt förhållningssätt i genusfrågan och kunna reflektera kring detta ska varje lärare göra minst ett klassrumsbesök hos en kollega. Alla ska ta emot minst ett besök.

2.     Vi fortsätter arbetet enl ovan och behåller eller ökar det goda meritvärdet för pojkar från vt 2010. 

 

Medarbetarsamtal/Arbetslag (Grundskoleområde 2)
 
På medarbetarsamtal diskuteras förhållningssätt.
Arbetslagen diskuterar regelbundet förhållningssätt och bemötande av flickor och pojkar.
Lärare arbetar medvetet med elevers förutsättningar, kompensation och undervisningsprocesser.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Att diskutera förhållningssätt på medarbetarsamtal är ett bra tillfälle. Alla ska ha gjort/tagit emot ett klassrumsbesök innan medarbetarsamtalen.
2.     Vi diskuterar förhållningssätt och bemötande av pojkar och flickor i anslutning till klassrumsbesöken.
3.     I arbetslagen pågår en ständig diskussion om varje individs förutsättningar och utveckling. Undervisningen, material och hjälpmedel anpassas så långt det är möjligt för att eleven ska nå målen.
Alla skolor har en lokal pedagogisk planering på skol/lärarnivå där bedömningsgrunder som tillvaratar elevers, med utländsk bakgrund, förmågor och kulturella bakgrund framgår.
 
Betyg är resultatet av lärarens bedömning av elevens kunskap i ämnet. Flera faktorer påverkar betyget. Elevens startläge, elevens kunskapsutveckling, lärarens undervisning, elevens sätt att få visa sin kunskap, hur lärarens bedömning görs, mm.
Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer.
Förståelse för kulturellt betingade aspekter relaterat till förväntningar på skolan är nödvändigt för att kunna möta föräldrar och elever som är nyanlända.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla skolor har en lokal pedagogisk planering på skol/lärarnivå där bedömningsgrunder som tillvaratar elevers, med utländsk bakgrund, förmågor och kulturella bakgrund framgår.

 

Arbetsenhetens mål:

 

1. Vårt mål är att vi är väl förberedda den dag vi får elever med annan etisk eller kulturell bakgrund. Vi vill se dessa elever som en tillgång och har beskrivit det förebyggande arbetet och främjande av likabehandling i Likabehandlingsplanen.

3. God utbildningsnivå och arbete åt alla, hållbar utveckling
Alla skolor genomför studiecirkel i läs och skriv.
Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att det pågående arbetet med läs & skriv kopplas samman med hållbar skolutvecklig för att få synergieffekt i insatser.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla skolor genomför studiecirkel i läs och skriv.

Studiecirkel läsa-skriva-räkna (Grundskoleområde 2)
Alla skolor genomför studiecirklar i läsa-skriva-räkna.
Gäller skolår 1-3.

 

Arbetsenhetens mål:

 

Genomfördes under vt 2010 

Alla skolor ska öka nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverkar intresset för den pedagogiska praktiken hos elever.
Kunskap om motivationsfaktorer och hur dessa kan kopplas till individ och grupp är nödvändiga för att elever ska lockas till skolan och skolarbetet.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla skolor ska öka nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverkar intresset för den pedagogiska praktiken hos elever.

Digitala verktyg (Grundskoleområde 2)
Skolorna ökar nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverka intresset för den pedagogiska praktiken hos elever.

 

Arbetsenhetens mål: 

1.     Datorer används i undervisningen från åk 1.

2.     Tillgången på användbara datorer är god.

3.     Elever och personal får stegvis utbildning i de olika digitala verktygen

4.     Vi ökar nyttjandet av alternativa miljöer, t.ex fler studiebesök och ”klassrum ute”

 

 Utrustning (Grundskoleområde 2)
Utöka användandet av redan befintlig utrustning, samt fortsätta utöka med datorer och projektorer.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Ett klassrum ( G3 NO-salen) utrustas med permanent projektor/dator/ljudanläggning/E+, den andra projektorn finns på rullvagn

2.     Filmdatorerna placeras där de används. 

 

Kommunikation (skola-hem) (Grundskoleområde 2)
Användandet av digitala verktyg i kommunikationen mellan hem och skola utvecklas.

 

Arbetsenhetens mål:

1. Vi använder mail och Hemsida för information till hemmen och/eller eleverna.

Alla skolor arbetar med pedagogisk kartläggning för ett utökat specialpedagogiskt angreppssätt
Denna plan beskriver hur skolorna tidigt ska kunna identifiera elever med särskilda behov och med egna- och gemensamma resurser kunna ordna en bra skolgång i den ordinarie skolan.
Arbetet med elever med särskilda behov är/måste vara en del av arbetet med hållbar skolutvecklig. Insikt och bemötande är ledarskapet som möter eleven medan IUP, åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning är verktygen. 
Det är inte i eleven vi ska leta efter brister om eleven riskerar att inte nå målen – det är i elevens omgivning. En pedagogisk kartläggning startar i den omedelbara undervisningssituationen och utvidgas till skolan och närmiljön tills lösningar hittas. Vi måste ställa oss frågor som sätter elevens behov och förutsättningar i centrum. Vad är det jag gör som inte fungerar för eleven? Är det något i skolans struktur som begränsar elevens lärande? Finns det annat som påverkar? Hur och när visar eleven sina kunskaper? Det är av största vikt att skolledning och pedagoger reflekterar över sitt sätt att planera för- och genomföra sin undervisning.
Att tydligt skilja mellan förutsättningar för måluppfyllelse och de pedagogiska processer som ska leda till måluppfyllelse är centralt i hela vår organisation, från förvaltning till klassrum. Med analyser av god kvalitet kan behov identifieras som behöver insatser av något slag.
Åtagandet handlar om att göra något i grundskolan som får en konsekvens för resursskolan, inte det omvända.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ökat förmåga att möta elevers behov, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Ledning och pedagoger använder pedagogisk kartläggning för att skapa en gynnsam undervisningssituation för eleven.

Pedagogisk kartläggning (Grundskoleområde 2)
Alla pedagoger är väl förtrogna med begreppet pedagogisk kartläggning.

 

 

Arbetsenhetens mål:

1. Vi använder ett APT för att klargöra begreppet Pedagogisk kartläggning. 

 

Pedagogisk kartläggning (Grundskoleområde 2)
Alla pedagoger fortbildas i att göra pedagogiska kartläggningar. 
Speciallärarna har en handledande funktion.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Varje arbetslag (F-3, 4-6, 9) gör en Pedagogisk kartläggning i samarbete med speclärare och använder materialet ”Pedagogisk kartläggning –Synsätt, tankestruktur och analysguide” från Stödcentrum (Susanne Adelmar Johansson) 

 

Alla skolor arbetar med systematiska uppföljningar och analyser i alla ämnen, årskurser och klasser.
Hållbar skolutveckling handlar om ett förhållningssätt till och en syn på utveckling av skolan och kvalitet i lärandet. Det är mer än att göra enstaka utvecklingsinsatser, mer än att föra in nya metoder, mer än att ta fram olika mallar och matriser. Det är att granska det vi tar för givet, att reflektera över vår praktik. Att ställa sig själv frågan "varför gör vi som vi gör”. Det är att planera, genomföra och följa upp sitt arbete med en helhetssyn - från inre värderingar, via tänkande och görande - till aktiviteter med elever, föräldrar och kolleger för ett ökat lärande. 
Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer.
Att tydligt skilja mellan förutsättningar för måluppfyllelse och de pedagogiska processer som ska leda till måluppfyllelse är centralt i hela vår organisation, från förvaltning till klassrum. Med analyser av god kvalitet kan behov identifieras som behöver insatser av något slag.
En systematisk uppföljning i alla ämnen på alla nivåer är en förutsättning för att kunna identifiera och prioritera bland insatser.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ett ökat meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla skolor arbetar med systematiska uppföljningar och analyser i alla ämnen, årskurser och klasser

Systematiska uppföljningar/analyser i alla ämnen (Grundskoleområde 2)
Andelen elever som når målen i samtliga ämnen ökar i våra skolor.

 

Arbetsenhetens mål:

1. För att kunna bedöma om samtliga elever i samtliga årskurser når målen i samtliga ämnen behövs så som beskrivs ovan systematiska uppföljningar och analyser. Målet är att, genom att delta i den skolutvecklingsprocess som vi nu går in i med Torbjörn Hortlund, förbättra våra befintliga metoder och även skaffa nya verktyg för bedömningar och analyser. Vi använder följande punkter vid planering av t.ex ett arbetsområde:

 

a.  Kurs-och läroplansmål (strävansmål)

b   Konkretiserade mål

c   Vad ska bedömas, vilka förmågor?

d.   Hur sker undervisningen – vad behöver eleverna veta och få förklarat, vad behöver        eleverna få övning i ? 

e. Hur ska man visa det man lärt?

 

Analys - åtgärd (Grundskoleområde 2)
 
Regelbundna pedagogiska diskussioner i arbetslagen och med speciallärare, EVT och rektorer.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Klasskonferenser 2 ggr per termin och klass

2.     Pedagogiska diskussioner i arbetslagen sker under gemensam planeringstid. Även APT-tid kan användas

 

4. En god miljö, hållbar utveckling
Alla GSO har utökat antalet skolor som arbetar med grön flagg eller utmärkelsen hållbar skola
 
Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att skolans normala ledningsstruktur också inrymmer en systematisk ledning av miljömål.
När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs en systematiskt miljöledning, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande:
• Alla GSO har utökat antalet skolor som arbetar med grön flagg eller utmärkelsen hållbar skola

Grön flagg och Skola för hållbar utveckling (Grundskoleområde 2)
 
Alla skolor arbetar med Grön flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.

 

Arbetsenhetens mål:

 

1.     Vi höjer kompetens och medvetandenivå om miljö hos lärare och elever genom vårt Comeniusprojekt ”The Future in Our Hands”.

2.     Alla inser vikten och betydelsen av ett ansvarsfullt och hållbart beteende med en ökad influens av hållbar utveckling i skolans pedagogik.

 

Grön flagg (Grundskoleområde 2)
 
Alla skolor arbetar aktivt med att söka Grön flagg eller behålla Grön flagg. 
En gemensam miljögrupp samordnar arbetet i GSO2.

 

Arbetsenhetens mål:

1.     Vi ansöker om att gå med i Grön flagg och hela skolan ska vara involverad.

2.     Vi ingår i miljögruppen i GSO2 

 

Skola för hållbar utveckling (Grundskoleområde 2)
 
GSO2 ansöker gemensamt om förnyelse av utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.

 

Arbetsenhetens mål:

1. Vi är förtrogna med vad det innebär.

 

5. Hållbar tillväxt, hållbar utveckling
6. Effektiva och tydliga tjänster, effektiv organisation
7. Attraktiv arbetsgivare, effektiv organisation
Upprätta kompetensutvecklingsplaner för alla medarbetare
 
Alla medarbetare ska ha individuella skriftliga kompetensutvecklingsplaner.Personalenheten kommer att erbjuda stöd och utbildning i detta arbete.

8. Ekonomi i balans, effektiv organisation