En dag i köket

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

Arbetsdagen

Kl är 6.45 och den första personalen är på plats för att servera frukost till de elever som vill köpa frukost på skolan och till fritidsbarnen.

 Full aktivitet i köket
 Febril aktivitet i köket.

Under tiden har andra börjat förbereda maten som ska serveras till lunch. Det är full aktivitet bland grytor, ugnar och skärbrädor. Alla vet vad som ska göras och man jobbar effektivt och med full fokus på vad som ska göras.

Förutom ett planeringsmöte på förmiddagen är det full rush till kl 13.00 då personalen får en välbehövlig rast att sätta sig ner och ta igen sig. Sedan är det dags att ta sig an disken och mer förberedelser inför morgondagen.
Personalen äter i omgångar tillsammans med eleverna. Det är ett bra sätt att prata med eleverna om maten och kunna förklara vad och varför man gör den mat man gör.

Var kommer råvarorna ifrån?
Idag när jag besöker köket är det fisk som står på matsedeln. Närmare bestämt ”Fransk ugnstekt fisk” med potatismos. Fisken kommer färsk från ”Bröderna Hansson” i Göteborg. Den är också märkt så att man kan ta reda på precis var den kommer ifrån.

potatismoset görs iordning
Potatismoset som ska vara till gör man också själv. 
               
Man lagar den mesta maten helt från grunden i köket. Lasagnen görs efter konstens alla regler med lasagneplattor, sås och köttfärs stekt i grytan. 

Köttfärsen är svensk och kravmärkt. De företag som levererar matvaror är Dafgårds, Servera, Arla och Pågens. Fr.o.m mars 2013 är det Skånemerier som levererar mjölkvarorna. Den enda mat som kommer färdig är leverbiff, köttbullar och hamburgare.

Ett mål som är satt av politikerna i Eskilstuna är att 2020 ska allt som köps vara till 50% kravmärkt. I år är målet satt till 33%.

Matsalen

De första matgästerna kommer

Man får en hel del positiva kommentarer från både föräldrar som kommer på besök och även av elever som uppskattar maten.

Men tyvärr så slängs det en hel del mat. Bara det som kommer från tallrikarna kostar ca 95 000/år och lika mycket slängs av den maten som blir kvar från bardiskarna när sista portionen är serverad. Det slängs pga att man inte får spara mat som har varit framme. Det är därför som bara en serveringsdisk är öppen mot slutet av lunchrasten. Det gäller också att ha ”is i magen” och inte ta ut för mycket mat som sedan måste slängas.

Det är inte alla länder som serverar skolmat. Sverige, Finland och Lettland är de enda länder som har gratis skolmat. Många länder har ingenting alls och några länder ( England och USA t.ex) erbjuder mat mot en kostnad. Så sent som på 1970-talet började den sista kommunen i Sverige med skolmåltider.
En portion får kosta ca 7-8 kronor ( med frukost och mellanmål för fritidsbarnen inräknat). Det är upp till varje skola att lägga sin egen budget och inget som är generellt för alla skolorna i kommunen.

Mat-och miljöråd

Jag frågar vad vår kökschef Anna-Kari tycker är det bästa med hennes jobb och hon svarar att få utveckla och komma med idéer till matlagningen (utifrån de riktlinjer man har att följa) och även den sociala biten med kontakten med elever och personal.  Det sämsta är nog att se all den mat som slängs.

Hon har en önskan att få igång ett fungerande mat- och miljöråd med engagerade elever och personal som jobbar för ett bättre miljötänk. Att få med eleverna i arbetet med både maten och miljön över huvud taget i skolan. Att tillsammans arbeta för att minska kostnaderna för t.ex matsvinn och klotter och lägga de pengarna på något som kommer eleverna till godo. Kanske lax flera gånger (lax är något som uppskattas mycket av eleverna men som är dyrt att köpa) eller kanske material till elevernas uppehållsrum och skolgård.

 

Vår matkultur

Hon är också lite bekymrad över att vi börjar tappa mycket av vår matkultur. Många vet inte hur man lagar mat. Att köttbullar, pannbiffar och köttfärslimpa är gjort av samma smet.  Att man inte lagar mat tillsammans och att många av tidsbrist, ekonomi eller andra orsaker inte serverar kvällsmat hemma. Det kanske bara blir  youghurt och en smörgås.  Att man inte umgås runt matbordet. 

Riktlinjer

Man har vissa riktlinjer som man har att hålla sig till från kommunen och skollagen.  Det här är delar av de riktlinjerna.Salladsbordet

Skola
Samtliga skolor ska erbjuda två alternativ, varav minst ett vegetariskt, till lunchen och en salladsbuffé. Måltiden ska vara komplett, den ska innehålla en varmrätt, en alternativ vegetarisk rätt, grönsaker, dryck är lättmjölk och vatten samt bröd med margarin. Traditionella tillbehör ska serveras. På skolorna ska det finnas en salladsbuffé med ett omväxlande utbud som lockar till större grönsakskonsumtion. Målet är att varje elev ska äta 100-125g grönsaker och frukt i samband med lunchen. Salladsbordet ska innehålla minst fem komponenter. Det ska finnas två C-vitaminrika komponenter samt tre kolhydrat/kostfiberrika komponenter varav den ena ska komma från baljväxter. Grönsakerna ska varieras efter säsong.

Fisk och Färs: en gång/vecka
Fågel och Korv: en gång/varannan vecka
Kött 1 (minst 2/3 kött i rätten):    en gång/varannan vecka
Kött 2 (minst 1/3 kött i rätten):    en gång/varannan vecka
Vegetarisk/Baljväxter:  en gång/varannan vecka
Blodpudding/lever/helt nötkött: en gång/varannan vecka