Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

    20140501
Barn och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen
Förskoleområde 1.6
Stenby förskola
Förskolechef Leif Edeborg 070-6212985

       

 

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för


   Stenby förskola

2014

 Vision
• På Stenby förskola bemöts alla barn med respekt och utifrån den individ som de är. Barnens tankar och åsikter ska påverka och beaktas vid vår verksamhets utveckling.
• Vår verksamhet ska vila på ett solidariskt och demokratiskt arbetssätt där människors lika värde och jämställdhet mellan könen råder. Vi skapar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
• Alla ska veta vem de skall vända sig till då de behöver hjälp eller stöd.
• Alla vuxna arbetar medvetet aktivt för att inga barn ska utsättas för kränkning.
• Pedagogerna ska hålla planen mot diskriminering och kränkande behandling levande genom vårt dagliga värdegrundsarbete tillsammans med barn, föräldrar, studerande och övrig personal på förskolan.


I skollagen (2010:800) kap 6 samt i diskrimineringslagen(2008:567) 3 kap 16§ finns lagar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens syfte är att förtydliga förskolans och skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i förskolan/skolan – rätten till att var olika.
Verksamheten ska ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop till en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen beskriver förskolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.
En ny plan upprättas varje år där olika kartläggningar ligger till grund för att identifiera risker i verksamheten. Efter kartläggning sätts nya mål för verksamheten som utvärderas i slutet av läsåret. Personal, barn och vårdnadshavare ska vara involverade i detta arbete.


Aktuella bestämmelser.
Här delger vi den lagtext i de två lagarna som styr upp vårt arbete kring likabehandling och mot kränkningar i förskola/skola.

• Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen
varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter
för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren
avser att påbörja eller genomföra under det kommande
året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Enligt 6 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det
varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka
av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under
det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Enligt 4 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen ha skriftliga
rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

• Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers
deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses
över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet
för vilken planen gäller.


Skollagen 6 kap. 10 §:
 ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden


Vi använder oss av diskrimineringslagen, skollagen, förskolans läroplan (Lpfö-98/10) samt vår verksamhetsplan för att tydliggöra vårt uppdrag och hur vi planerar att hantera de situationer som uppkommer samt hur vi skapar delaktighet för våra barn och deras vårdnadshavare.


I vår ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” använder vi oss av olika begrepp. Vi väljer att beskriva vad de olika begreppen innefattar för att öka förutsättningarna för samförstånd. Vi har citerat de förtydliganden som finns beskrivna i Skolverkets Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012)

• Diskriminering innebär att ett barn missgynnas indirekt eller direkt av orsaker som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
I vår verksamhet är det huvudman eller personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra enligt juridisk mening.

• Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om någon ur personalen utsätter barn för trakasserier benämns det diskriminering

• Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns värdighet

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga
och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras
inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon
och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex.
uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden
eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att
frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum
vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

• Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

I förskola/skola är det förbjudet för huvudman och personal att utsätta ett barn för diskriminering eller kränkande behandling. Vi ska i vår förskola arbeta på ett främjande sätt för att förebygga risker och vi ha goda rutiner för att åtgärda situationer där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppkommer.

Att arbeta främjande syftar till att skapa en trygg miljö på förskolan. Det syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och omfattar alla sju diskrimineringsgrunderna samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Detta arbete skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas.

Till dig som barn
Om något barn eller någon vuxen gör något mot dig som inte känns rätt så ska du alltid prata med någon vuxen på förskolan. Alla som jobbar på förskolan ska alltid lyssna på dig och hjälpa dig med dina problem.
Självklart så kan du även berätta för dina föräldrar eller någon annan vuxen person som du tycker om vad du känner så kan de kontakta oss på förskolan.

Till dig som personal
Även om du som pedagog anser om det är fråga om en bagatellartad händelse, som man anser vara utagerad, kan det vara bättre att anmäla händelsen till förskolechefen än att avstå från det. Förskolechefen, som har huvudansvaret, får då avgöra hur händelsen ska hanteras. Upprepade bagatellartade händelser bör alltid anmälas till förskolechefen.
Samtliga händelser ska dokumenteras.
Anmälan till förskolechefen bör ske samma dag som händelsen inträffat, men i vart fall senast dagen därpå. Förskolechefen behöver känna till inträffade händelser helst samma dag, eftersom det kan komma reaktioner från såväl andra barn som föräldrar. Det är viktigt att förskolan åtgärdar kränkningar så snart som möjligt.
Till dig som vårdnadshavare
Du har en mycket viktig roll i detta arbete genom att lyfta upp ditt barns, eller något annat barns, tankar och oro till oss. Om det kommer till din kännedom om något som hänt i förskolan, oavsett om det är ditt barn eller någons annan, som han/hon upplevt som diskriminerande eller kränkande bör du genast kontakta oss på förskolan. Tveka aldrig, det är bättre att vi genast tar tag i det som dyker upp.

Kontaktuppgifter personal
Förskolechef Leif Edeborg 070-6212985
Stenby förskola 016-7105125


Huvudman
Huvudmannen är barn och utbildningsnämnden
Vid akuta händelser kontaktar förskolechefen, skolchef Marika Lundqvist, 070-3132247.
Kränkningar ska skickas till registratorn, för barn och utbildning, Sabine Faison, därefter redovisas anmälningarna till Barn och Utbildningsnämnden.

Förskolechefens ansvar
Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudmannen när förskolechefen har fått kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta åtgärder (6 kap. 10 § skollagen).
Lagen föreskriver att utredning ska göras skyndsamt av huvudmannen. För att detta ska kunna ske måsteförskolechefen så snart som möjligt anmäla händelsen till huvudmannen. Skyndsamhetskravet måste uppfyllas. Det är därför viktigt att anmälan till huvudmannen sker så snart som möjligt, helst samma dag som händelsen inträffat, men i vart fall inte senare än en eller ett par dagar efter händelsen.

Stenby förskolas likabehandlingsplan
Alla som vistas på Stenby förskola, oavsett om man är barn, vårdnadshavare, pedagog, studerande etc har rätt till en plats där vi jobbar förebyggande mot alla former av trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling och att vi aktivt jobbar med att åtgärda om det inträffar. Planen innefattar alla trakasserier, kränkningar samt diskriminering mellan barn och mellan personal och barn.
På Stenby förskola tar vi avstånd från alla tendenser och former av trakasserier, kränkningar och diskriminering och vi tar genast tag i, och åtgärdar, det som eventuellt inträffar.
Planen ska vara levande i vardagen och vara känd av alla som berörs av den. Inträffar det trakasserier, kränkningar eller diskriminering ska det vara känt om hur man ska agera och alla ska känna trygghet i att lyfta upp aktuella händelser.
Likabehandlingsplanen finns på vår webbsida och tas upp på alla våra inskolningssamtal.

Främjande arbete
Vi diskuterar, lyfter upp och dokumenterar aktuella händelser vid planering/reflektion samt vid våra samverkansgrupper. För att skapa en gemensam värdegrund utbildar vi personalen i ICDP, som är ett hälsofrämjande program, som fokuserar på det positiva samspelet. Programmet utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling. Vi personal är förebilderna för de barn som finns på förskolan så det är viktigt att vi ständigt visar vägen i arbetet för att motverka diskriminering och kränkning.
Pedagogerna delar barnen i mindre grupper delar av dagen för att säkerställa barnens lärande och omsorg. Varje pedagog har ett visst antal barn/familjer som de har utvecklingssamtalen med.
Personal ska alltid ta upp med annan personal, om de upplever att kollegans agerande inte är bra, och förskolechef ska alltid meddelas i förekommande fall.
Vid planering av vår miljö ska vi alltid reflektera över om den kan bli eller orsaka diskriminering och trakasserier.
Aktuella händelser kan lyftas upp på våra Barn Team tillsammans med Stödcentrum.
Barn som upplevs vara utanför barngruppen måste särskilt uppmärksammas och arbetet med att kartlägga orsaker och föreslå åtgärder ska skyndsamt sättas igång.
Vi genomför barntrygghetsronder 2 gånger per år.
Vi har barndelaktiga utvecklingssamtal, där vi gemensamt tar upp barnets situation på förskolan, och föräldradelaktiga inskolningar.


Dessa stödfrågor används vid reflektion/planering
1) Sker det konflikter/kränkningar/diskriminering i något särskilt rum eller plats, och vad beror det på? Kom ihåg utevistelsen
2) Vilka barn utsätter eller blir utsatta?
3) Beskriv hur vi vuxna agerat, vilka åtgärder vi genomfört/planerat? Vilka behöver kopplas in för åtgärder?
4) Var det vi vuxna som låg bakom händelsen?
5) Kan alla barn (utifrån diskrimineringsgrunderna) delta i våra aktiviteter?
6) Är det något vi behöver åtgärda/förändra/förbättra i vårt arbetssätt?
7) Har vi fyllt i Anmälan om påbörjad utredning av kränkande behandling?
Utifrån svaren, sätts mål upp, ansvariga samt när de ska utvärderas (Använd nedanstående frågor).

Uppföljning
Utifrån förra reflektionens diskussion utvärderas följande:
1) Har konflikterna/kränkningarna/diskrimineringen upphört?
2) Hur förebygger vi så att det inte händer igen?
3) Detta följs upp löpande samt beskrivs i den årliga uppföljningen av likabehandlingsplanen (Maj-Juni)

Utveckling och lärande
Pedagoger observerar/dokumenterar/reflekterar regelbundet över den pedagogiska verksamheten. Dessa analyseras och mynnar ut i verksamhetsmål och förbättringar. Ibland är målen på individnivå och ibland är de på gruppnivå. Allt med syfte till att får en trygg verksamhet med god omsorg.

På följande sätt arbetar vi främjande utifrån diskrimineringsgrunderna
Allmänt för alla diskrimineringsgrunderna
När vi har barn i behov av något stöd som alla behöver veta meddelas det på APT eller annan lämplig samling.
Vi arbetar aktivt med att alla kommentarer som är kränkande ska upphöra genom att vi direkt tar det med berörd person.

Kön
Personalen arbetar regelbundet med att reflektera kring hur vi bemöter pojkar och flickor. Gör vi olika – vad beror det på – hur kan vi förändra oss själva för att motverka det?
Vi diskuterar om vilka lekar och aktiviteter vi erbjuder och om de förstärker de traditionella könsrollerna och om hur vi ska motverka det.
Vi lyssnar på barnen i aktiviteter, förebygger och diskuterar sedan med dom om vad som hänt. Vi uppmärksammar barnen på att det kan flera olika sätt att se på traditionella könsmönster.
Till viss del uppmärksammar vi varandra om betydelsen av tänka till om vi aktivt understödjer och bekräftar traditionella könsroller i samband med våra inköp av material till förskolan.
Vi påminner varandra om att inte t.ex. påpeka att vissa kläder är för pojkar eller flickor.
Vi arbetar aktivt med att ha både män och kvinnor som pedagogiska förebilder.
Genom olika drama aktiviteter och teateräventyr kan vi aktivt skapa verksamhet som förebygger och motverkar traditionella könsmönster.

Könsöverskridande identitet eller uttryck
Vi lyfter upp våra egna fördomar i olika diskussioner för att få syn på oss själva för att därigenom kunna förändra vårt eget förhållningssätt.

Sexuell läggning
Vi jobbar aktivt med att prata om att familjekonstellationer kan se annorlunda ut med barn och pedagoger. Vi har ett öppet förhållningssätt till olika familjekonstellationer och jobbar för att vi använder oss av ”titeln” vårdnadshavare istället för förälder.

Etnisk tillhörighet
På Stenby förskola har vi en etnisk mångfald både bland barn och pedagoger vilket möjliggör att vi kan möta en del på deras egna känslospråk. Vi pratar och jobbar med att vi lever i en värld där man kommer från olika delar av världen. Det är en stor del av normaliseringen på Stenby förskola.

Religion eller annan trosuppfattning
Vi har en pågående diskussion om hur de olika religionerna påverkar vårt arbete utifrån läroplanen. Vi arbetar inte aktivt med att ta upp om de olika religionerna utan det blir situations anpassat.
I samband med våra måltider tar vi hänsyn till olika former av religioner 

Ålder
Vi som verksamhet ska bejaka fördelarna med att vi är i olika åldrar och vi har aktivt rekryterat för att så ska ske så både barn, pedagoger och föräldrar får erfarenhet av detta. Vi diskuterar kring hur man omedvetet kan diskriminera genom kommentarer såsom ”men lilla vän – så där gör en ett-åring”, så där gör bara ”småbarn” och så vidare samt att vi inte jämför barnen utifrån biologisk ålder utan utifrån deras utvecklingsnivå.

Funktionsnedsättning
På olika sätt arbetar vi för att barn med funktionssättning ska få ta del av vår verksamhet som alla andra t.ex. genom teckenkommunikation, bilder, kroppsspråk etc.
Vår miljö inreds inkluderande istället för exkluderande.
I samband med våra måltider tar vi hänsyn till olika former av allergier och funktionsnedsättningar.

I samband med inskolningssamtalen tar vi reda på hur vi som verksamhet kan stödja barnets utveckling i samband med olika funktionsnedsättningar.

Kartläggning av Stenby förskolas verksamhet
Månad  Aktivitet  Utvärderas  Ansvarig

Augusti Föreläsning MDH om    MDH/Förskolechef
 värdegrund 26 augusti

Augusti-Maj Diskutera och reflektera    Pedagogerna
 I samband med reflektion
 Rapportera på SVG

Augusti-Maj Utvecklingssamtal   Pedagogerna
 Föräldradelaktiga inskol. 

September Pedagogiska diskussioner    Pedagogerna
 om de olika grunderna

Oktober  Pedagogiska diskussioner    Pedagogerna
 om de olika grunderna

Oktober  Barnskyddsrond November  Pedagogerna

November Avstämning av verksam- December   Pedagogerna
 hetens mål    Förskolechef

November  Nya mål och åtgärder ut-   Pedagogerna
 ifrån barnskyddsronderna

November Pedagogiska diskussioner    Pedagogerna
 om de olika grunderna

December Genomgång av kartlägg-   Förskolechef
 ning Barnskyddsrond på APT

November Pedagogiska diskussioner    Pedagogerna
 om de olika grunderna

Januari Presentation utav arbetet med  Förskolechef
 Pedagogiska diskussionerna 


Mars Barnskyddsrond April  Pedagogerna

April Nya mål och åtgärder ut-   Pedagogerna
 ifrån barnskyddsronderna

Maj-Juni Sammanställning   Pedagogerna
 Resultat    Förskolechef
 Analys
 Slutsats

Maj-Juni Utvärdering av lika-   Pedagogerna
 Behandlingsplanen   Förskolechef

Vilka risker finns i vår verksamhet utifrån trakasserier, kränkande behandling samt diskriminering?

Metod att få fram ett nuläge
I samband med våra utvecklingssamtal intervjuar vi barnen om hur de upplever sin dag på förskolan.
Barnskyddsronder.
Ta upp frågan vid reflektion och SVG

Förebyggande arbete läsåret 2013/14
Följande risker/brister finns:
Personal:
Nuläge:
Under läsåret 2013/14 uppmärksammade vi brister i kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna samt ett skiftande förhållningssätt i bemötande.

Mål för läsåret 2013/14
Verksamhetsnivå – Personal
Fortsatt utbildning ICDP
På samtliga reflektioner ska vi diskutera likabehandling och följa upp det på SVG
Föreläsning för samtlig personal i värdegrund
Utbildning för några pedagoger samt förskolechef i värdegrund
Pedagogiska diskussioner i tvärgrupper där vi diskuterar och kartlägger de olika diskrimineringsgrunderna under våren -14

Resultat:
Vi har fortsatt att utbilda 8 pedagoger i ICDP
På samtliga reflektioner har vi diskuterat likabehandling och på samtliga SVG har vi följt upp. Det har dock varit svårt att hitta ett mönster på det som kommer upp utan det blir enstaka händelser.
Föreläsningen genomfördes för samtlig personal genom MDH.
3 pedagoger och förskolechefen har påbörjat en utbildning i värdegrund genom MDH, 7.5 p, som beräknas vara klar i December -14.
Samtliga diskrimineringsgrunder har diskuterats under våra pedagogiska diskussioner

 

Analys;
Genom att vi diskuterat de olika diskrimineringsgrunderna under de pedagogiska diskussionerna har vi fördjupat vår kunskap om dessa och skapat oss ett nuläge. Vi ser dock en brist i att varje grupp har behandlat just sin diskrimineringsgrund och det har saknas en strategi för hur vi ska delge varandra vår kunskap.
Verksamheten har blivit bättre på att kritiskt granska sig själv och ställa olika hypoteser.
ICDP är en bra utbildning som det är viktigt att alla får möjlighet att gå. Det som återstår att kartlägga är om det leder till någon form av förändring av sitt förhållningssätt (Kommer att finnas med som en av frågorna i medarbetarsamtalen under 14-15)

Slutsats:
Det systematiska arbetet med att ständigt följa upp på reflektioner och SVG är en framgångsfaktor som vi ska fortsätta med. Vi måste dock bli bättre på att rapportera in till huvudman.
Det har varit svårt att få fatt i situationer där personal kan kränka barn.
Vi ska under hösten 2014 bilda nya tvärgrupper i de pedagogiska diskussionerna för att delge varandra kring vårt arbete med de olika diskrimineringsgrunderna.

Verksamhetsnivå – barn
Nuläge:
Vi genomför barntrygghetsrond 2 gånger per år
Vid varje utvecklingssamtal diskuterar vi med barn och vårdnadshavare kring varje barns situation.

Resultat:
Vi har ett för litet underlag för att dra några förhastade slutsatser utifrån våra barntrygghetsronder. Dock kan vi se att våra barn och vi vuxna inte upplever samma otrygga situationer. De äldre barnen är bra på att tala om vad de yngre barnen kan utsättas för.
Under utvecklingssamtalen är det många gånger väldigt bra diskussioner där det kommer upp många kloka tankar till verksamhetsutveckling.
Vid akuta behov så tar pedagogerna diskussionerna direkt med barn och meddelar vårdnadshavare om hur vi arbetar med frågan.

Analys:
Det är ett bra arbetssätt med att genomföra barntrygghetsronder. Det som vi måste utveckla är frågeställningarna samt om hur vi ska få fatt i det enskilda barnets tankar så att det inte endast blir på gruppnivå.

Vårdnadshavare – individ och gruppnivå
Nuläge;
På utvecklingssamtalen och inskolningssamtalen delger vi våra vårdnadshavare vår likabehandlingsplan samt arbetet runt den.

Resultat:
Vi upplever ett gott samarbete med våra föräldrar i dessa frågor och vi får ett högt värde i brukarenkäten på hur många som känner till vår likabehandlingsplan.

Analys
Det som saknas för oss är hur vi på ett naturligt sätt får med våra vårdnadshavare i arbetet kring nulägen och att sätta mål.

Slutsats:
Vi måste få igång en diskussion med våra föräldrar om deras delaktighet

Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete är det som görs när ett barn utsatts för eller misstänkts ha utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personal, barn och vårdnadshavare skall känna till vad som görs i olika fall.
Rutiner för att upptäcka trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling
All personal är skyldig att informera hemvistens personal och förskolechef vid misstanke om att ett barn utsätts för trakasserier, diskriminering, kränkande behandling eller verkar vara illa tillmods av något annat skäl. 
På arbetslagets reflektion finns en stående punkt där vi tar upp händelser som skett utifrån diskriminering och kränkandebehandling, vid akuta fall tar vi upp det direkt.
Åtgärder
Kränkningar, diskrimineringar och åtgärder ska dokumenteras.
Det första som måste ske när någon i verksamheten fått kännedom om ett barn är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är:
Se till att diskrimineringen eller den kränkande behandlingen upphör samt förhindra att behandlingen fortsätter.

Åtgärder -möjlig diskriminering, kränkning/trakasserier vuxen – barn
Steg 1
• Förskolechef ska informeras snarast (samma dag).
• Förskolechef ansvarar för att samtal och kontakter dokumenteras.
• Förskolechef ansvarar för eventuella kontakter med media.
• Förskolechef och/eller annan känd personal samtalar snarast med inblandade barn (utifrån ålder och mognad). Den vuxen hjälper barnet att sätta ord på handlingar och känslor.
• Förskolechef samtalar med personal för att skaffa sig en bild av det inträffade. 
• Vårdnadshavare ska alltid kontaktas och informeras av förskolechef.
• Vid allvarliga fall kontaktar förskolechef huvudman.
 
Steg 2
• Förskolechef träffar inblandad personal och beslutar vid behov om åtgärder för att förhindra upprepning av liknande händelser.
• Inblandat barn och vårdnadshavare informeras om tillämpliga delar av de åtgärder som beslutats.
Steg 3
• Förskolechef ansvarar för att beslutade åtgärder följs upp. Barn, utifrån ålder och mognad, vårdnadshavare samt personal ska vara delaktiga i uppföljningen.
• Om problemen kvarstår kontaktar förskolechef huvudmannen för beslut om vidare åtgärder.


Åtgärder – konflikter och möjlig kränkning/trakasserier barn-barn
Vid svårare fall eller upprepning kontaktas ansvarig förskolechef.
Steg 1
• Den som först får kännedom om situationen informerar ansvariga pedagoger snarast (samma dag).
• De ansvariga pedagogerna för barngruppen utreder händelsen.
Samtal förs med alla inblandade. Barnet måste få ge sin bild av det inträffade och få sina upplevelser bekräftade och erkända.
Syftet är att hitta orsaken till händelsen samt att hitta vägar till överenskommelse. Prata med barnen om vad det är som hänt. Ställ ”hur” frågor. Barn skall inte bara säga förlåt utan även göra/visa förlåt. Den akuta situationen måste lösas så att alla barn kan känna sig trygga.
Personal gör nulägesanalys på reflektionen/planeringen och bestämmer Vem, Vad och Hur de ska arbeta vidare.
Personal är ansvarig att det dokumenteras.
Mål sätts utifrån nulägesanalysen. Målen ska vara TÖFT-ade (Tidsangivet Önskvärt Framtida Tillstånd)
• Vid allvarliga fall kontaktas förskolechef samma dag.
Händelser, som innebär allvarlig fara för liv och hälsa, skall rapporteras inom de närmaste 2 dagarna till skolchef och arbetsmiljöverket.
Förskolechefen är ansvarig för detta.

• Vårdnadshavarna ska få information om vad som hänt vid hämtningen av sitt barn, (vid allvarliga fall ringer personal vårdnadshavare inom en timme). Vårdnadshavare ska få reda på hur personalen kommer att arbeta så det inte händer igen samt få en uppföljning efter bestämd tid.
Vårdnadshavare ska informeras om att de vuxna på förskolan är skyldiga att se till att kränkningar eller diskrimineringen inte fortsätter.
Steg 2
• Vid allvarliga fall kallar förskolechef inblandad personal till uppföljningsmöte för att få en samlad bild av situationen. Sådant möte ska hållas inom de närmaste 2 dagarna. En analys av situationen ska göras för att om möjligt komma fram till möjliga orsaker och kunna föreslå åtgärder för att minska risken för liknande händelser i framtiden.

• Utifrån den bild som getts beslutar förskolechef i samråd med inblandad personal om anmälan ska göras till socialtjänsten och/eller arbetsmiljöverket. Det senare gäller vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
Vårdnadshavarna ska (om det inte finns misstanke om våld eller övergrepp i hemmet) informeras om att orosanmälan till socialtjänsten görs.

• Utifrån den bild som getts fattar förskolechef, efter samråd med inblandad personal beslut om eventuell information till icke inblandade barn och vårdnadshavare samt vilken information som ska lämnas.
• Vid behov ta kontakt med barn team.
• Förskolechef informerar huvudmannen.
Steg 3
• Förskolechef kallar inblandad personal till uppföljningsmöte ca 10 dagar efter händelsen.
• Ansvarig personal ska inför mötet ha skaffat sig en klar bild av nuläget, såväl från barn, som från vårdnadshavare och personal.
• Om problemet kvarstår så ska ny plan tas fram.
• Om det inte förekommit nya kränkningar eller diskriminering så ska vårdnadshavaren informeras om detta.

Bilaga 1
Regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Skollag (2010:800)
• Förordning (2006:1 083) Om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Definitioner
Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan till exempel vara fysiska, verbala psykosociala, text och bild.

Diskriminering
Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällssituationer genom till exempel sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

Beskrivningen av de olika begreppen är hämtad från Diskrimineringsombudsmannen- Lika rättigheter i förskolan – handledning s. 56-60.

Kön
Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende, eller liknande förhållande med avseende på kön.

 

Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller anat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös skådning till exempel ateism.

Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysik och psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättningen beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur den personen är. Funktionsförmågan varierar beroende på situation och miljön.

Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler aktiviteter eller pedagogiskt material är otillgängligt för barn med funktionsnedsättning.

Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte att det i förskolan är förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på anat sätt beakta deras ålder.