Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/16

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

Grunduppgifter

Ansvarig för planen
Förskolechef.

Vår vision

  • Hos oss känner alla barn sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin egenart.
  • Vår verksamhet är fri från förekomst av diskriminering och annan kränkande behandling.

 Planen gäller från 2015-08-01 – 2016-07-31

 Barnens och vårdnadshavarnas delaktighet

  • Personalen har samtalat med barnen om deras syn på kamrater, trygghet, trivsel, delaktighet och inflytande.
  • Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga genom föräldramöte.

 Personalens delaktighet

  • Samtlig personal har fått kunskap om vilka lagar som styr. 1 pedagog har varit på en heldagsutbildning med Diskrimineringsombudsmannen.
  •  En representant från varje avdelning har tillsammans med chef och pedagogikutvecklare samarbetat i frågan i syfte att säkerställa att arbetet med upprättandet av planen görs, genomförandet, att den följs upp och utvärderas. En arbetsplatsträff  har varit forum för diskussioner kring vad kränkningar är och där fallbeskrivningar använts som diskussionsunderlag.

Förankring av planen

Genom föräldramöte, utvecklingsgrupp och arbetsplatsträff samt genom personalens arbetssätt och organisation i verksamheten med barnen.

Utvärdering

Fjolårets utvärdering av planen

När det gäller främjande insatserna har arbetet kring normer och värden varit en fortlöpande diskussion i arbetslagen kring arbetssätt och förhållningssätt. Vi har haft kontinuerliga avstämningar i utvecklingsgruppen, vi har också på en arbetsplatsträff haft diskussioner i tvärgrupper kring fallbeskrivningar. Tyvärr  måste vi även fortsättningsvis konstatera att det svåra är när en kollega kränker ett barn, vi har fortfarande för stort kollegialt skyddsnät, sedan kan man hitta vägar att skydda barnen ändå såsom man ser det som pedagog. Dock ser jag som chef att den utbildningen som vi beskrev inväntades förra året och som vi nu genomfört, Modigt medarbetarskap, ändå gett verktygen att våga mer och kunna stå upp mer för barnen. Förra läsåret hade vi 2 medarbetare som var på en heldagsutbildning med Barn och elevombudsmannen, detta läsår hade vi en medarbetare på en heldagsutbildning med Diskrimineringsombudsmannen. Dessa fortbildningar har utmynnat i ett större mod att göra anmälan om kränkande behandling personal-barn. Under läsåret har två anmälningar om kränkande behandling lämnats in till huvudman.

När det gäller de formulerade mål som vi arbetat med under året så anser vi att båda behöver vara kvar.  Vi behöver dock finna en gemensam metod/flera metoder för att arbeta vidare med EQ och barns empati och självkänsla. Förra året vid kartläggningen kunde vi påvisa olikheter i flickor och pojkars negativa beteende mot varandra. I år har inte det varit den stora reflektionen utan mer skillnaden mellan små barn och större barns varande mot varandra. Dock finns våra reflektioner kvar kring jämställdhetsfrågor och om vi behandlar flickor och pojkar olika. I de små barnen kan vi i dagsläget inte se att de små barnen kränker planerat eller genomtänkt. De små barnens kränkande av varandra uppstår i situationen av att de vill ha egen uppmärksamhet. På Norrvallavägen har vi hög beläggning under större delen av dagen vilket gör att det påverkar konkurrenssituationen om de vuxna. Att personalens kunskaper saknas i hur man hanterar den situationen påverkar också barnens möjligheter att knyta an och känna tillfredställelse i sitt eget jag. Bristen på reflektionstid för arbetslagen som arbetar med de yngre barnen påverkar också möjligheten att hålla likabehandlingsplanen levande. Att prioritera och schemalägga reflektionstid skulle möjliggöra pedagogernas möjligheter att utveckla sina erfarenheter och kunskaper kring små barns behov av anknytning. Kollegial handledning skulle också behövas lyftas in i verksamheten, det skulle kunna genomföras i vår måndagsorganisation. Under incidentrapporteringen såg pedagogerna att det fortfarande för de yngre barnen handlar om knuffar, fåtal bitningar, dra i hår men framförallt som vi menar i texten ovan att de tar saker ifrån varandra beror på den konkurrens som pedagogerna upplever att barnen erfar.  Vi gjorde också en reflektion att när det uppstår en konflikt mellan barn så kan det ibland bli så att man är snabb på att börja reda ut konflikten innan man tröstar.  I de barngrupperna där vi har de större barnen, där visar incidentkartläggningen mer på verbala negativa uttryck gentemot varandra, men fortfarande är det mer flickorna som uttrycker sig verbalt och pojkarna agerar mer fysiskt också. Vi funderar kring vad vi fortfarande gör för fel eftersom det skiljer sig åt så mycket mellan könen i uttrycksformer. Vi tittade på två filmer ifrån youtube med tema jämställdhet (Machofabriken Syrrans favoritlåt och Holly Siz the light) Det väckte mycket känslor och diskussioner kring hur vi kanske varit mer framgångsrika i att få tjejer att växa och bli starkare medan vi i mindre grad stödjer pojkar till att vara mer gränsöverskridande i könsrollerna. Vi behöver fortsätta att bygga på vår kunskap och sprida den också på hela förskolan. Tema för ett apt för att starta diskussionen och arbetet i arbetslagen bör vara jämställdhet. Pojkarna kastar saker på varandra och kastar även sand. De uttryck som används barn-barn är –du får inte komma på mitt kalas,-du får inte sitta här bl.a. Det finns också bland barnen utsedda syndabockar som det skvallras om och som får skulden för saker fastän de inte ens är på plats. Vi pratade om när vi reder i konflikter, vad vi har för metoder och hur vi går tillväga med barnen. Vi har blivit tränade att inte använda ordet –varför eftersom det kan uppfattas anklagande, utan istället använda mer öppna frågor såsom, - vad hände?, hur blev det såhär? Följden har dock blivit att förväntan kring även dessa frågor har blivit att det är något negativt som hänt som de vuxna nu vill ha svar på. Så vår reflektion var att vi även använder dessa öppna frågor när det händer positiva saker i barnens sociala samvaro. Tanken kom om vi skulle kunna använda oss av reflektionskuben som verktyg även bland barnen. Vi tänker också att vi skulle behöva återvända till den utbildning vi fick i teateräventyret så att vi kan använda oss av drama i arbetet med empatifrågor.

När vi tittar i barnenkäten så har vi överlag goda resultat men vi reflekterade kring en fråga. Frågan är den som handlar om att de vuxna blir glada när jag kommer, vi kunde känna en viss undran över varför det inte är full pott på de svaren. En av pedagogerna sa att barnen kanske tar intryck också av andra saker som att vi med en suck kan säga – Åh idag är ALLA barn här… istället för att använda ett mer positivt språk när vi pratar om barnen och deras närvaro.

Barnintervjuerna har inte genomförts på alla avdelningar.

Utvärderingen har gjorts i utvecklingsgruppen, en representant från varje avdelning, pedagogikutvecklare och förskolechef.

Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-30

Årets plans utvärdering

Den ska följas upp i samband med övriga uppföljningar på måluppfyllelse utifrån Lpfö.
Verksamheten ska utvärdera de främjande och förebyggande insatserna som uttalats i Likabehandlingsplanen.

Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef.

Främjande insatser

Främja arbetet med normer och värden och barns inflytande enligt Lpfö.  

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Mål och uppföljning

Personalen ska ge barnen möjligheter att efterhand utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar som de över tid ska omfattas av.

Insatser:

  • Förskolechefen ansvarar för att arbetet med främjande av likabehandling utgår från strävansmålen i Lpfö.
  • Förskolechefen och förskollärare ansvarar för att arbetet med att främja likabehandling och en god miljö för barnen är en del av personalens fortgående arbetsuppgifter.
  • Arbetet sker först och främst i det direkta arbetet med barnen, men följs upp i utvecklingsgruppen och på personalmöten och föräldramöten.
  • Avstämning sker även i Ledningsdialog med Skolchef.

Ansvarig Förskolechef och Förskollärarna

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår kontinuerligt och följs upp kontinuerligt enligt ovan och utvärderas senast 30 juni 2016.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Vi har på förskolan under tre veckor dokumenterat olika incidenter utifrån diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling. I denna kartläggning framkom att barnen utövar knuffar, kastar saker på varandra, tar saker ifrån varandra men också uttrycker sig negativt om vem som får vara med eller sitta med.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

  • Personalen har haft samtal med barnen utifrån diskriminering och kränkningar.
  • Föräldrar har fått information och givits möjlighet att på föräldramöten diskutera och lämna synpunkter på innehållet i likabehandlingsplanen.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

  • Personalen har arbetat medvetet med att observera vad som pågår mellan barnen och mellan sig själva och barnen avseende diskriminering och kränkningar.
  • Incidenterna dokumenterades och följdes upp med olika insatser.

 Förebyggande insatser

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning.

Vår motivation till insatserna

  • Vi har under kartläggningsperioden observerat att barnen utövar knuffar, kastar saker på varandra och verbalt framförallt utesluter andra barn.
  • Vi har upptäckt att barnen inte diskriminerar och eller utesluter p.g.a  religion eller kultur utan snarare genom en allmän syn om att det ska vara lika, olikheter lyfts ibland som något negativt.

Mål och uppföljning

  • Barnen har en trygg, hälsofrämjande och kamratlig miljö på förskolan.
  • Flickor och pojkar har förståelse och respekt för allas likheter och olikheter. 

Uppföljning sker kontinuerligt enligt våra främjande insatser.

Utvärdering sker årligen i maj/juni i samband med verksamhetsrapporten.

Personalens insatser

  • Vi går in direkt och aktivt i situationer där barn utrycker sig respektlöst eller nedlåtande om/mot någon och även när personal gör detsamma mot barn.
  • Vi avbryter direkt om barn utövar fysiska slag eller annat fysiskt våld mot annat barn eller annan person. Eller personal gentemot barn.
  • Vi samtalar med barnen utifrån 5 frågor som rör barnens uppfattning om trivsel och trygghet på förskolan. Dessa samtal genomförs en vecka på hösten och följs upp med samma frågor  under våren.
  • Reflektioner och diskussioner om incidenter i verksamheten sker kontinuerligt under året i arbetslagen, men under fyra veckor på vårterminen görs även en fördjupad kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling.

 
Kartläggningen ligger som grund för kommande års revidering och aktualisering av planen.

Ansvarig

All personal går in aktivt och avbryter när man hör barn eller personal som uttrycker sig nedlåtande eller går fysiskt på andra barn.

Förskollärare ansvarar för att samverkan med föräldrarna sker enligt ovan insats. All personal medverkar aktivt i arbetet med föräldrasamverkan.

Datum när det ska vara klart 

  • Uppföljning sker kontinuerligt på Utvecklingsgruppen
  • Avstämning i Ledningsdialog med Skolchef.
  • Utvärdering sker senast 30 juni 2016.

Rutiner för akuta situationer

Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola! 

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

  • Personalen ska ha god uppsikt över de områden och platser där barn befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
  • Personalen ska i sitt arbetssätt, miljö och förhållningssätt planera och organisera för att kunna samspela, kommunicera och interagera med barnen.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och föräldrar vänder sig till personalen på respektive avdelning. Alternativt till förskolans chef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Personalen ingriper och agerar på lämpligt sätt utifrån diskrimineringens eller kränkningens omfattning, vilket även innefattar samverkan med föräldrar.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Ansvar Personal:

  • På veckoplaneringarna reflekterar personalen medvetet över hur veckan varit avseende sitt eget förhållningssätt mot barnen. En reflektionsmall som stöd för personalen i arbetet med detta är på gång.
  • Det uppkomna tas om hand av personalen själva i form av diskussioner och nya insikter. Chefen informeras om vad som pågår.  

Ansvar Personal och Förskolechef:

  • Personal som ser och hör eller misstänker att diskriminering och kränkning pågår på annat håll på förskolan, tar det uppkomna med berörd person, utifrån ett barnperspektiv.
  • Förskolechef och kollegor finns som stöd för att våga ta samtalet.
  • Målet är dock att alla ska kunna prata med varandra om att "leva värdegrunden", vara professionella i vårt uppdrag med att det är läroplanen som styr vårt professionella förhållningssätt enligt förordningens krav.

Ansvar Förskolechef:

  • Chef ansvarar för och säkerställer att diskriminering och kränkningar upphör samt anmäler till huvudman enligt bilaga.
  • Förskolechefen ansvarar för att ställa frågan om vad som sker i arbetslaget avseende det uppkomna.
  • Chefen avgör hur han/hon behöver agera om problematiken kvarstår i laget.
  • Förskolechefen håller sig informerad och blir informerad enligt rutin och agerar utifrån sitt ansvar.
  • Förskolechef gör en anmälan om kränkning till förvaltningen enligt gällande blankett. Se bilaga ”Anmälan”.
  • Förskolechef utreder enligt gällande blankett.

Se bilaga "Utredning om kränkande behandling".

  • Förskolechef upprättar ett åtgärdsprogram utifrån utredning samt gör en uppföljning.

Se bilaga "Åtgärdsprogram vid kränkande behandling".

Rutiner för dokumentation

Se föregående rubriceringar i Förskolechefens ansvar.

Ansvarsförhållande

Förskolechef i samverkan med personalen.