Verksamhetsrapport

Du kan prenumerera på uppdateringar på den här sidan

 
Verksamhetsrapport 2011/2012 Förskoleområde 5

1 Sammanfattning
Förskolorna i FSO 5 har under läsåret fokuserat på och utvecklat kunskaper inom främst pedagogisk dokumentation. Pedagogiska dokumentationen som verktyg har bidragit till att personalen även tillägnat sig övriga verktyg som exempelvis tras och bruk. En gemensam framgångsfaktor över området har varit de tvärgrupper som regelbundet träffats för att reflektera tillsammans. Våra arbetsplatsträffar med ett samstämmigt innehåll har också bidragit till måluppfyllelsen. En avgörande faktor för att skapa denna samstämmighet har varit den regelbundna reflektionen i ledningsgruppen tillsammans med vår pedagogikutvecklare där vi identifierat gemensamma utvecklingsområden.
Ett gemensamt mål för FSO 5 har varit att föräldrars insikt om förskolans uppdrag ska öka. Alla förskolor har utvecklat sina föräldraaktiva inskolningar samt barnledda utvecklingssamtal. Detta har bidragit till att föräldrarna fått ökad insyn i våra styrdokument och verksamhet.
Enhetens likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet med ICDP och EQ-dockan. Likabehandlingsplanen diskuteras på förskolorna men personalen har ibland en tendens att inte koppla den till vardagsarbetet med barnen. En lärdom är att likabehandlingsplanen behöver förankras och efterlevas ordentligt hos personalen för att den ska kunna bli verksam i barngruppen.
En viktig insikt är att vi behöver formulera tydligare mål i alla led för att målen ska kunna utvärderas systematiskt. Då blir målen värdefulla och meningsskapande för personalen och verksamheten. Det ökar i förlängningen måluppfyllelsen och säkerställer kvalitén.
2 Inledning
Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort 2020. Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna- den stolta fristaden.
Vägen till visionen går via fyraåriga strategiska inriktningar med strategiska mål som visar vad majoriteten vill åstadkomma för invånarna, brukarna och kunderna under mandatperioden.
Den strategiska inriktningen bryts ner i årsplaner och verksamhetsplaner för respektive nämnd och bolag, som visar vilka prioriteringar och åtaganden som görs respektive år för att nå de strategiska målen för mandatperioden och utfallet av åtaganden.
Årsplanerna och verksamhetsplanerna följs upp löpande under året i två delårsrapporter och slutligen i verksamhetsberättelser för nämnder och bolag samt i kommunkoncernens årsredovisning, där det sker en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen.
Denna verksamhetsrapport avser läsåret 2011/2012.
• Förskolorna i FSO 5 består av åtta förskolor: Barnstigen, Hållsta, Ärla, Hällberga, Vreta, Näshulta, Gillberga och Hammargärdet. Vårt upptagningsområde består av delar av Eskilstunas landsbygd.
• Ledningsorganisationen består av förskolecheferna Birgitta Lundberg, Eva-Marie Borger, Lena Andersson och Åsa Hammer samt intendent Annika Andersson.
• Eftersom våra förskolor ligger i små spridda enheter ute på landsbygden krävs det en ständig flexibilitet då barnantalet varierar utifrån att närhetsprincipen ofta styr föräldrars val av förskola.
• Drygt hundra anställda inom FSO 5, med variation från höst till vår eftersom vår beläggning är högre på våren.
• Ca 550 barn inskrivna i maj 2012.
3 Föräldrars insikt om förskolans uppdrag ökar
Nuläge:
Alla förskolor har påbörjat arbtet med föräldraraktiva inskolningar och barnledda samtal. Emellertid visade föräldrarenkäten på ett sämre resultat vad gäller både föräldrars och barns inflytande. Därför behöver vi aktivt arbeta för att öka föräldrars insikt och inflytande i förskolan.

Resultat:
Mycket väl uppnått

Analys:
Enligt vår egen enkät till föräldrarna har deras insikt ökat genom de barnledda utvecklingssamtalen. Citat från föräldrar: "Barnen lär sig fast de är små. De jobbar efter läroplanens mål och anpassar verksamheten efter mitt barns behov." Eftersom vi inte fått resultatet från den kommunala enkäten anser vi att resultatet inte är fullständigt.

Vi ser att en hel del personal har utvecklat samtalens utformning och innehåll. För- och efterarbete är väl genomtänkt och dokumenterat. Barnens inflytande är en tydlig röd tråd.

En del personal uttrycker dock osäkerhet inför att hålla i barnledda utvecklingssamtal. En tanke vi har är att de som är osäkra också visar osäkerhet inför arbetet med pedagogisk dokumentation vilket medför att grundmaterialet inför samtalet saknas och gör det svårare att låta barnet leda eftersom barnet upplever att de vuxnas förväntningar blir otydliga. Vi har förtydligat hur viktiga förberedelserna är.

Synliggörandet av läroplanen på föräldramöten ledde till många diskussioner och som vi tror nya insikter hos föräldrarna. Vi ser nämnligen i enkätsvaren att de visar kunskaper och uttryck kopplade till läroplanen.

Slutsats:
Utveckling av verktyg som pedagogisk dokumentation, tras osv. bidrar till att utgöra en grund för samtalet. Förberedelserna hos såväl barn som personal och föräldrar är viktiga trots att samtalen är "barnledda".
En viktig framgångsfaktor är att grunda föräldrasamtalen innan på ett föräldramöte för att synliggöra uppdraget. En stor fördel med vår styrning är ökad kvalitet samt likvärdighet över området.

3.1 Alla arbetslag startar eller utvecklar redan påbörjat arbete med föräldraraktiv inskolning och barnledda utvecklingssamtal. Vi styr en del av innehållet på höstens föräldramöten utifrån den reviderade läroplanen, likabehandlingsplanen, reflektioner kring enkätresultat samt syftet med barnledda utvecklingssamtal.  I april skickas en föräldraenkät ut till förskolorna vilken syftar till att stämma av de barnledda utvecklingssamtalen.
Föräldramötena utformas så att föräldrarna får större insikt och inflytande i förskolans verksamhet.
Följande områden tar alla arbetslag upp och diskuterar på ett föräldramöte höstterminen 2011.
• Lpfö 98/10 förskolans uppdrag
• Likabehandlingsplanen
• Reflektioner kring resultaten från förvaltningens barn- och föräldrarenkät 2011.
• Syftet med barnledda utvecklingssamtal
Föräldrar diskuterar:
Hur har du som förälder upplevt det barnledda samtalet?
Vilka förväntningar har du?
Har du tagit del av ditt barns lärande?
Resultat:
Mycket väl uppnått

Analys:
En del personal uttrycker osäkerhet inför att hålla i barnledda utvecklingssamtal. En tanke vi har är att de som är osäkra också visar osäkerhet inför arbetet med pedagogisk dokumentation vilket medför att grundmaterialet inför samtalet saknas och gör det svårare att låta barnet leda eftersom barnet upplever att de vuxnas förväntningar blir otydliga. Vi har förtydligat hur viktiga förberedelserna är.
Vår egna enkät styrker att föräldrarnas insikt ökat genom de barnledda utvecklingssamtalen. Eftersom vi inte fått resultatet från den kommunala enkäten anser vi att resultatet inte är fullständigt.

Slutsats:
Utveckling av verktyg som pedagogisk dokumentation, tras osv. bidrar till att utgöra en grund för samtalet. Förberedelserna hos såväl barn som personal och föräldrar är viktiga trots att samtalen är "barnledda".


4 2011:15 Barns motivation och intresse för lärande ska öka. Samtliga kommunala förskolor ska synliggöra flickors, pojkars och pedagogers lärprocesser genom pedagogisk dokumentation. (BUN, TSN)
4.1 Samtliga förskolor självvärderar BRUK A2.10 kriterie 11


4.1.1 Till maj 2012 har samtliga förskolor i område 5 uppnått nivå E "Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet " i BRUK A 2.10 Språk kriteriet 11. Samtliga pedagoger kan redogöra för hur de konkret arbetar med språket i vardagssituationer för att pojkar och flickor ska få en bra språkutveckling.
Nuläge:
Fokus på barns språk pågick under 2010/2011 genom valfria skattningar i BRUK A 2.10 Språk. Veteranlärarnas screening i förskoleklass 2010 visade på ett försämrat resultat vid ett flertal av våra förskolor vilket visar på vikten av ett fortsatt aktivt arbete med språk.
Avstämning:
I mars 2012 har vi ett gemensamt apt där vi arbetar i tvärgrupper för att delge och stämma av hur arbetet med att nå nivå E på kriterie 11 går. Vi arbetar med gemensamma frågeställningar.

Resultat:
Vi har delvis uppnått målet.

Analys:
De flesta har skattat E och kan redogöra för hur de konkret arbetar med språket i vardagssituationer. Däremot har deras fokus legat på barn och inte pojkar/flickor.  En förskola har fått väldigt positiv respons från  förskoleklass gällande screening av språket på de barn som gick på förskolan förra året. Kan det vara deras arbete med teckenstöd som bidrar?
Några arbetslag uttrycker att de ser en vinst i att de tillägnat sig verktygen tras och pedagogisk dokumentation som sedan bidragit till att synliggöra processerna i språket.

Några har dock skattat sig lägre än E. Innebär detta att de ligger under E eller har deras medvetenhet gjort att de skattar sig lägre? Har de vidgat språkbegreppet och ser större utmaningar inom språk?

Vi ser ändå att de flesta har ökat sin medvetenhet inom språk. Vi ser att en avdelning som arbetar med yngre barn förändrat sitt förhållningssätt med mer respekt för barnen samt att de reflekterar kring vilka förutsättningar de ger barnen gällande språk.

Slutsats:
Det som gjort att personalen i så hög grad ökat sin medvetenhet beror på vår tydliga planering som inneburit att de fått språkkunskaper från olika håll, ex. tras, pedagogisk dokumentation, reflektionsgrupper, överenkommelser med PU och självvärdering. Vi behöver förtydliga vikten av att arbeta med pojkar/flickor iställat för barn.

Vi använder oss av vår pedagogikutvecklare, samtliga förskolor har fått kompetenshöjning i självvärdering under inplanerade tillfällen. Tre arbetslag har utifrån en överenskommelse med pedagogikutvecklaren fått extra stöttning i arbetet med självvärdering.

Förberett till planeringsdagen: Individuell skattning samt läsning i läroplanen gällande språk. Planeringsdag 9/1-2011: Diskussion skattning. Bestämma undersökning. Januari-februari: personalen undersöker i verksamheten. Februari: Undersökningar klara. Analys, reflektion och identifikation nuläge/förbättringsåtgärder. Lokalt mål. Februari-mars: förbättringsåtgärder i verksamheten. Mars: Undersökningarna klara, analys och reflektion. Två träffar för språksamordnare.
För att få svar på frågan i det lokala målet, BRUK A2.10  Språk kriteriet 11, använder vi oss av pedagogisk dokumentation och självvärdering. Vi kan här även synliggöra flickor, pojkars och pedagogers läroprocesser. Vi strävar efter att koppla ihop alla processer i vårt arbete så det bildar en helhet.
Resultat:
Medarbetarna använder sig av denna planering och är noga med att lägga in detta på sina reflektionsmöten.

Analys:
Personalen uttrycker att de får stöd och draghjälp av planeringen då den upplevs som konkret.

All vår personal har deltagit i reflektionsgrupper med samtalsledare från vår utvecklingsgrupp. Innehållet har varit pedagogisk dokumentation med inriktning på språket. Under ett av tillfällena analyserade medarbetarna en film från en förskola och reflekterade över vilket språkligt lärande de såg. Vid tillfället efter fick de i uppdrag att ta med en pedagogisk dokumentation de reflekterat kring i respektive arbetslag. De reflekterar då över vilket språkligt lärande de kan se samt hur de kan gå vidare utifrån deras nya gemensamma kunskap.

I mars startade ett arbete med språksamordnar-träffar där PU utmanade dem i diskussioner utifrån våra frågeställningar. Utifrån att vi såg, efter reflektionsträffarna, att förskollärarna och barnskötarna bara såg det verbala och skriftliga i språket utformade vi följande frågeställningar till första tillfället:
• Hur arbetar vi med språk på förskolan idag?
• Vad innebär rollen som språksamordnare?
• Vilket stöd behöver du som språksamordnare?
• Vad är språk, hur kan vi utvidga språkbegreppet?

Slutsats:
Språksamoronarnas entusiasm har lett till att vi bett PU utforma en litteraturcirkel i höst.

4.2 För att höja kompetensen kring barns språkutveckling utbildas successivt den pedagogiska personalen i TRAS, Tidig Registrering Av Språket
 
4.2.1 Samtliga pedagoger har utbildning i TRAS, samt använder sig av metoden, förhållningssättet.

Nuläge:
Gemensam uppstart med Margret Bryngelsson har genomförts. 80 % av pedagogerna i vårt område har utbildning i TRAS. Tidsplan finns för fortsatt utbildning för resterande 20 %. Två grupper går under hösten 2011.
Avstämning:
På apt i januari 2012 kollar vi upp om metoden används och om flera behöver utbildas.
Resultat:
Vi har uppnått målet delvis.

Analys:
Vi gjorde en reflektion kring att medarbetarna såg trasmaterialet som en bedömning av barn, vilket vi tänkte kunde bero på att många gått utbildningen för länge sedan. Dessutom hade det varit en fördel om alla kursledare varit talpedagoger. Vi tänkte också att detta var orsaken till att verktyget användes i så liten utsträckning. Därav belyste vi, under våren, verktyget som en indikator och ett analysverktyg för att utveckla verksamheten och inte fokusera på att förändra barnen. Personalen fick också i uppgift att analysera två barn var utifrån trasmaterialet och sedan reflektera tillsammans varför det ser ut som det gör och hur verksamheten kan förbättras. Vi belyste också hur de olika delarna i självvärderingsarbetet, pedagogisk dokumentation och tras kompletterar varandra. Detta har medfört att flera arbetslag nu använder sig av verktyget kontinuerligt i dokumentation och reflektion samt använder tras-kunskaperna och verktyget för att utveckla verksamheten.

Slutsats:
Vi ser att personalen tagit till sig tras-verktyget men vi ser också ett behov av att uppdatera kunskaperna hos den personal som gick utbildning i tras för länge sedan. Ett önskemål framöver är att talpedagogerna skapar och genomför en uppföljningsutbildning för de som gått en tras-utbildning för länge sen. Detta har vi också framfört till Stödcentrum.
Kontinuerlig utbildning i TRAS Planeringsdag 9/1-2012 genomgång av tras-verktyget. Personalen får i uppdrag att analysera verksamheten genom att dokumentera två barn var med tras-verktyget. 24/5-2012 APT föreläsning/workshop om tras integrerad i det systematiska kvalitetsarbetet.
Tidsplan finns.
Resultat:
20% av vår personal gick tras-utbildning under hösten 2011.
En utökad andel personal har tillägnad sig tras-verktyget.

Analys:
Efter höstens utbildning hade nästan 100% av all personal i FSO 5 utbildning i tras. Därefter har det tillkommit ny personal varför andelen utbildad personal inte längre är lika hög.
Flera arbetslag använder sig nu av verktyget kontinuerligt i dokumentation och reflektion samt använder tras-kunskaperna och verktyget för att utveckla verksamheten.

Slutsats:
100% är väldigt svårt att hålla eftersom det hela tiden kommer ny personal. Men för att kunna upprätthålla så hög andel utbildad personal som möjligt kommer vi fortsätta utbilda under hösten 2012, utbildningen är redan inplanerad.
4.3 Pedagogikutvecklare stödjer avdelningspersonalen med synliggörandet av barnens lärprocesser genom pedagogisk dokumentation

4.3.1 Till maj 2012 har pedagogernas kunskap om flickors och pojkars och sina egna läroprocesser ökat genom pedagogisk dokumentation.
Nuläge:
Kunskapen i pedagogisk dokumentation varierar, kompetensen behöver höjas.
Avstämning:
Vecka 42 träffar vi pedagogikutvecklaren och utvecklingsgruppen för avstämning av tvärgrupperna, hur går vi vidare?
Genom att använda frågeställningen "vilken dokumentation gör jag i dag?", när vi börjar med tvärgrupper i september 2011 samt vid avslut i april 2012 så ser vi om vi är på rätt väg.

Resultat:
Vi har uppnått målet väl.

Analys:
Vi delade upp tvärgrupperna i grupper om förskollärare respektive barnskötare. Syftet med att dela upp personalen handlade om att tydliggöra förskollärares respektive arbetslagets ansvar gällande uppföljning, utvärdering och utveckling. Alla har trots kort varsel haft med sig en pedagogisk dokumentation till reflektionstillfället, vilket har bidragit till måluppfyllelsen.

Vi ser att medarbetarna mer än tidigare tydliggör lärandet i sina dokumentationer och reflekterar mer gemensamt. Förlängningen är att vi ser resultat i både arbetssätt, förhållningssätt och miljö. En del medarbetare har börjat ifrågasätta för att försöka förstå pedagogisk dokumentation, både som verktyg men också innehållet och syftet. Detta visar att vi varit tydliga med både uppdrag och verktyget samt att dessa medarbetare påbörjat en process.

Vår pedagogikutvecklare ser att personalen på bara några månader tagit stora kliv i arbetet med pedagogisk dokumentation. En reflektion är att personalen inte ännu inser sin egen lärprocess fullt ut. Vi ser att utveckling sker och att arbetslagen lättare tar till sig verktyget och utvecklar verksamheten framåt som ett led i detta.


Slutsats:
Alla aktiviteter - Pu:s "genomgång" av självvärderingsprocessen kopplad till LVP, reflektionsgrupper, föreläsning, överenskommelser med PU -  har strävat åt samma mål, att tydliggöra reflektionens betydelse för att dokumentationen ska bli pedagogisk. 
Reflektionsmöten i tvärgrupper PU går igenom självvärderingsprocessen kopplat till LVP 11/12. Presentation av planering för självvärderingsarbetet samt ett årshjul som synliggör vad de ska fokusera på i självvärderingsarbetet samt i den pedagogiska dokumentationen. PU handleder flera arbetslag i pedagogisk dokumentation. 27/3-2012 Föreläsning av Malin Kjellander, pedagogista i Skarpnäck, om pedagogisk dokumentation. 24/5-2012 Utvärdering av tvärgrupper och föreläsning genom enkät på APT.
Tvärgrupper inplanerade med diskussioner utifrån pedagogisk dokumentation. Samtlig personal kommer att delta minst en gång. Vi använder oss av frågeställningen "vilken dokumentation gör jag i dag?", när vi börjar med tvärgrupper i september 2011 samt vid avslut i april 2012.
Resultat:
Mycket väl uppnått.

Analys:
Våra tre tillfällen för reflektionsgrupper under 2011/2012:
• Vid första reflektionstillfället diskuterade personalen utifrån områdets definition av pedagogisk dokumentation, som lyder: "Pedagogisk dokumentation är ett kollegialt verktyg för att synliggöra och medvetandegöra läroprocesser för barn och pedagoger för att skapa goda förutsättningar för barns vidare utveckling och lärande."
• Vid andra reflektionstillfället fick de en litteraturuppgift att läsa ur "Barn och naturvetenskap" i avsnitte: "Följa, värdera och utvärdera lärprocesser". De fick i uppgift att utifrån språket titta och diskutera kring en filmsekvens från en förskoleverksamhet. Vi ställde frågan: Hur kan vi använda dokumentationen prospektivt?
• Vid tredje reflektionstillfället fick de en litteraturuppgift att läsa ur "Bygg och konstruktion" ur avsnittet "Pedagogisk dokumentation". De fick även i uppgift att ta med sig en pedagogisk dokumentation från verksamheten, dvs. den ska ha varit reflekterad kring i det egna arbetslaget. Under reflektionstillfället analyserades varje dokumentation utifrån vilket språkligt lärande som kunde spåras samt hur arbetslaget skulle gå vidare utifrån denna gemensamma kunskap.
Utifrån enkäten, nästintill 100% svarsfrekvens, ser vi att personalen är mycket nöjda med reflektionsgrupperna, föreläsningen av Malin Kjellander samt förberedelsearbetet inför träffarna.

Efter föreläsningen väcktes många frågor hos personalen, bla. vad som är rätt och fel.

Slutsats:
Tvärgrupperna har varit en stor framgångsfaktor. Utvärderingsformen, att dela ut enkät på gemensamt apt och samla in dessa samma kväll, är något vi kommer använda oss av vid fler tillfällen då svarsfrekvensen blev så pass hög som 72 stycken. Vi ser att vi behöver fortsätta arbetet med att ta bort "rätt- och fel-tänket" när det gäller pedagogisk dokumentation.
4.4 För att höja kompetensen kring Praktisk It- och Mediaanvändning (PIM), pimmas den pedagogiska personalen successivt.
.
4.4.1 Vi utbildar 25 % av våra pedagoger i pim våren 2012.
Nuläge:
Examinatorer för förskolans personal är utbildade.
Avstämning:
Vi undersöker att personal är i gång med utbildningen i april 2012.

Resultat:
Målet är väl uppnått.

Analys:
Vår personal examineras först i augusti men har de flesta har klarat delmålen.
Vi har hört många positiva kommentarer av dem som går PIM just nu. Några av de som inte påbörjar denna vår visar att de är ivriga att få börja. En reflektion från medarbetare är att de blir mer "hemma" med datorn och att dokumentera. De ser en vinst i att kunna uveckla arbetet med ny teknik. Förutsättningarna att nå läroplansmålen har ökat utifrån att personalens kunskap ökat och inställningar förändrats.

Slutsats:
Då PIM varit ett fritt val, varje individ har själv fått välja när denne vill "pimmas", har attityden varit väldigt positiv. Tack vare personalens intresse kommer många att gå utbildningen under hösten 2012.
Pim planering
Vi räknar med att utbilda 25 personer/termin och fördelar platserna på förskolorna.

Resultat:
Pågår enligt planering

Analys:
Eftersom vi planerat för PIM utifrån personalens frivillighet gällande när de vill gå ser vi att det skapat positiva attityder kring PIM. Då utbildningen legat utanför schemalagd arbetstid har det bidragit till hög närvaro på uppstartstillfället eftersom de inte behövt ta hänsyn till verksamheten. Att de får kompensation för PIM-arbetet upplevs som väldigt positivt.

Slutsats:
Ny PIM-utbildning startas upp i höst.
5 Förskolor ska ha en gemensam syn på hur läroplanen ska tolkas och praktiseras. Samtliga kommunala förskolor ska genom självvärdering implementera den förändrade läroplanen för förskolan (Lpfö 98).
5.1 Samtliga förskolor använder BRUK A2.2 , Helhetssyn på utveckling och lärande”, som underlag för diskussioner och självskattning gällande förskolans förtydligade uppdrag kring lärande


5.1.1 Till december 2011 har samtliga förskolor diskuterat och självskattat BRUK A2.2, Helhetssyn på utveckling och lärande.
Nuläge:
Alla förskolor har under vårterminen arbetat med den reviderade läroplanen, utifrån en gemensam planering för hela området.
Syftet med upplägget var att fokusera på förändringarna i läroplanen, få igång tankarna, för att under kommande år gå djupare i varje del.
Avstämning:
Till 9 december 2011 lämnar alla avdelningar in korta punkter om vad som har diskuterats i BRUK A2.2, Helhetssyn på utveckling och lärande. Vad har ni fokuserat på?
Resultat:
Väl uppnått.

Analys:
Spridningen på skattningen har varit stor. Vi ser att många i diskussioner fokuserat på lärandet i vardagen samt hur miljön påverkar barnens möjlighet att få förståelse för sitt eget lärande. Vi ser även att flera arbetslag kommit till insikt om att vardagssituationer kan utvecklas mer för att ge barnen rika möjligheter att prova, undersöka, uppleva och erfara.

En förskola arbetar kontinuerligt med EQ-dockan med mycket gott resultat.

Slutsats:
Personalen behöver jobba mer med att få verksamhetens aktiviteter att starta i läroplanen istället för som nu, att de gör mycket och kopplar i efterhand till något av målen i styrdokumenten.  Vidare behöver arbetet med sinnen utvecklas, de jobbar mycket med känsel och syn men mindre med de andra sinnena. Arbetslagen behöver även fortsättningsvis i högre grad koppla reflektionerna/dokumentationerna tydligare till styrdokumenten och gemensam litteratur.

Till 9/12-2011 lämnar alla avdelningar in korta punkter om vad som har diskuterats i BRUK A2.2, Helhetssyn på utveckling och lärande. Samtliga arbetslag arbetar enligt egen tidsplan med Bruk 2.2 under hösten. Alla arbetslag lämnar in ett avstämningsmaterial 13/12-2012. Inlämning av resultatet från den individuella skattningen av kriterie 7, som kommer att följas upp under vårterminen 2012.
Resultat:
Väl uppnått.

Analys:
Spridningen på skattningen har varit stor. Vissa har under sina andra skattning sänkt sina  poäng varpå vi tänker att de fått större förståelse och insikt om sitt uppdrag under arbetets gång.
Vi ser att många i diskussioner fokuserat på lärandet i vardagen samt hur miljön påverkar barnens möjlighet att få förståelse för sitt eget lärande.
Arbetslagen har fokuserat på:
• lärandet i vardagen samt återkoppling till läroplanen
• dokumentation av barns lärande som sedan ligger till grund för vidare utmaningar
• sinnesupplevelser och ser att det kan utvecklas.

Slutsats:
Arbetet med sinnen behöver utvecklas, de jobbar mycket med känsel och syn men mindre med de andra sinnena.

5.2 För att praktisera de grundläggande demokratiska värdena i förskolans läroplan, Lpfö -98, och för att skapa positiva och respektfulla relationer med barn, föräldrar och varandra utbildas successivt den pedagogiska personalen i ICDP, International Child Development Programme


5.2.1 Under hösten 2011 utbildas arbetslag där ingen fått vägledning i ICDP
Nuläge: I vårt område har 30 %  av pedagogerna fått vägledning i ICDP. Det är tre hela arbetslag som haft vägledning, de övriga pedagogerna är spridda på olika avdelningar pga förändringar i arbetslagen. Ett arbetslag vägleds i början av terminen och två arbetslag startar i slutet av året.
Avstämning:
Vid årskiftet 2011/2012 kontrollerar vi att arbetet fortlöper enligt planeringen.
I maj 2012 gör vi en avstämning genom resultatet av brukarenkäten.

Resultat:
Vi har uppnått målet eftersom fem arbetslag har fått vägledning i ICDP.

Analys:
Personalen vill verkligen få vägledning och prioriterar den. De uttrycker att de fått större medvetenhet i sitt arbete och i sitt förhållningssätt. Vi utnyttjar våra ICDP-vägledare maximalt då de hela tiden har ett uppdrag.
Slutsats:
I dagsläget har vi tre ICDP-vägledare, en av dessa är också vår PU. För att minska vår sårbarhet behöver vi utbilda ytterligare en vägledare som är inplanerad att starta sin utbildning i höst.

Utbildning av ICDP-vägledare
Ytterligare en förskollärare utbildas till ICDP-vägledare under läsåret 2011/2012.

Resultat:
Uppnått

Analys:
Hon har precis avslutat sin vägledning av sitt första arbetslag.


Slutsats:
I dag har vi tre ICDP-vägledare. Planering för ytterligare en som kommer gå utbildning till hösten.
Vägleda fem arbetslag i ICDP
Fem arbetslag får vägledning i ICDP.

Resultat:
Alla fem arbetslag har fått vägledning.

Analys:
Personalen vill verkligen få vägledning och prioriterar den. De uttrycker att de fått större medvetenhet i sitt arbete och i sitt förhållningssätt.

Slutsats:
ICDP pågår och fortsätter även nästa läsår.
5.3 Förskolechefer ska utveckla strategier för ett hållbart pedagogiskt ledarskap

5.3.1 I LVP 2011/2012 är målen tydligt skrivna och möjliga att uppnå.
Nuläge:
Målen i LVP har tidigare varit svåra att utvärdera och mäta.
Avstämning:
Vid planeringsdagen i januari 2012.

Resultat:
Målet är inte uppnått.

Analys:
Målen i LVP är stundtals otydliga vilket beror på att handlingsplanerna förändrades och kom ut efter att personalen på förskolorna arbetat fram egna mål. En del mål är formulerade som metoder vilket försvårar för personalen att skriva egna mål. Fler personal har, utifån stöttning från PU, kommit till insikt om att de behöver formulera tydliga konkreta mål för att kunna realisera, dokumentera och rapportera.

Vi har dock lagt ut en väldigt tydlig struktur med tidsplan för självvärderingsarbetet med ett kompletterande årshjul där det framgår vad som ska göras och när samt vilka förberedelser som krävs. Tid avsätts på apt samt egna kvällsmöten för utvecklingsarbete samt uppföljning. I vårt möte med medarbetarna i vardagen underlättar denna struktur. Varje vecka för vi i ledningsgruppen dialog kring vår verksamhet. En gång i månaden träffar vi vår pedagogikutvecklare för att reflektera och föra processerna vidare.

Självvärderingspiloterna och områdets utvecklingsgrupp är med i arbetet kring att ta fram målen i verksamhetsplanen samt i skrivandet av verksamhetsrapporten. Samtliga arbetslag är delaktiga i att skriva aktiviteter i de lokala målen i verksamhetsplanen. Här använder vi pedagogikutvecklaren för avstämning samt hur vi ska arbeta prospektivt.

Personalens överenskommelser med PU har varit stora framgångsfaktorer. Dels har de fått hjälp i att tillägna sig verktyg som pedagogisk dokumentation , tras och, bruk. Men även att få förståelse för helheten. Tex. ser vi ett arbetslag som klarat stora utmaningar i utformandet av en pedagogisk miljö och därifrån reflekterat fram ett nytt arbetssätt.

Vi har provat olika sätt att föra dialog med PU, dels i mötesform varannan vecka respektive en gång i månaden dels i form av e-post där vi gått över till att skriva spaltdokumentationer med reflektioner från PU samt respektive chef. Vi tänker att vi behöver träffas oftare eftersom vi ser att de gemensamma reflektionerna leder oss vidare. Pu har en insyn som blir väldigt användbar i våra diskussioner och i planeringen för området.

Slutsatser:
Den tydliga strukturen har underlättat vilket personalen reflekterat kring samt att vi fått se större enskilda resultat ex. pedagogisk dokumentation, förhållningssätt osv. Vi ser att vi kan utveckla samarbetet/samtalet med PU ännu mer.
Vi kvalitetssäkrar. Pedagogikutvecklare genomför uppdrag i arbetslag som behöver stöttning i att koppla självvärderingeen till LVP. PU träffar alla arbetslag för uppdatering av självvärdering senast den 9/1-2012. PU har överenskommelser med flera arbetslag för att stötta personalen i att kvalitetessäkra den pedagogiska verksamheten. PU  utför löpande uppdrag där hon uppmärksammar framgångsfaktorer i verksamheterna.
Förskolecheferna deltar vid arbetslagens reflektionstider.
Tillsammans med vår pedagogikutvecklare säkerställer vi att arbetslagen systematiskt arbetar med att nå målen.
Ledningsgruppen träffar pedagogikutvecklaren kontinuerligt.

Resultat:
Vi har uppnått målet.

Analys:
De aktiviteter vi genomfört har medfört bra struktur på arbetet men målen i LVP kan utvecklas.

Slutsats:
Vi behöver reflektera ännu mer med personalen medan arbetsprocessen pågår.
5.4 Minst en gång under läsåret 11/12 ska varje FSO synliggöra det pedagogiska arbetet via media

5.4.1 I maj 2012 har minst en förskola i FSO 5 visat det pedagogiska arbetet via media.
Nuläge: Kontakt med media sker oftast när förskolan har stora gemensamma aktiviteter.
Avstämning:
I maj 2012.

Resultat:
Målet är mycket väl uppnått.

Analys:
Gillberga fick besök från Japan, vilka tittade på deras arbete med EQ. Rubriken i tidningen löd: "Vad japansk skola kan lära av Gillberga?" Artikeln från Gillberga syntes bra i media och fick en väldigt bra bild och rubrik, mycket tack vare engagerad personal.

Ärla hade en halvsideartikel i media med rubriken: "Lustfyllt skapande på Ärla förskola." Ärlas artikel syntes bra i media och fick en bra rubrik, mycket tack vare att vi tog hjälp av Monica Ohlsson. Trots att media visade intresse för barnens tankar när de intervjuade dem syntes detta inte så mycket i artikeln. Hur får vi media att ge barnen större utrymme?

Två av våra förskolor har tagit emot studiebesök. Barnstigen som fick besök från England, vilka tittade på hur vi arbetar med utomhuspedagogik. Barnstigens besök syntes inte i media.

En avdelning på Vreta fick pedagogpriset, utifrån barns medverkan, från lärarförbundet. Tyvärr syntes pedagogpriset dåligt i media, utifrån pristagarnas perspektiv.

Slutsats:
Vi själva ska kontakta media via Monica Ohlsson för ett reportage när de inte uppmärksammar ex. pedagogpristagare. Vi bör diskutera hur vi förmedlar barnfokus till media.

 


Barnet och det pedagogiska arbetet är i fokus via media
När en förskola vill förmedla något via media, tänker förskolan på att det är det pedagogiska arbetet som ska vara i fokus. Förskolan kan ta hjälp av barnen och låta dem berätta. Det förskolan vill förmedla är kopplat till läroplanen
Resultat:
Aktiviteten är mycket väl uppnådd.

Analys:
Gillberga fick besök från Japan av en delegation bestående av lärare, psykologer och medlemmar från det japanska utbildningsdepartementet, vilka tittade på deras arbete med EQ. Rubriken i tidningen löd: "Vad japansk skola kan lära av Gillberga?" Artikeln från Gillberga syntes bra i media och fick en väldigt bra bild och rubrik, mycket tack vare engagerad personal.

Ärla hade en halvsidesartikel i media med rubriken: "Lustfyllt skapande på Ärla förskola." Ärlas artikel syntes bra i media och fick en bra rubrik, mycket tack vare att vi tog hjälp av Monica Ohlsson. Media visade intresse för att intervjua barnen, dock kom väldigt lite av detta fram i tryck.

Slutsats:
Tack vare engagerad personal som medvetet satt barnet i fokus har detta intresserat media.